Dagens Nyheter – 5 oktober 1871, sida 1

från man i början af detta år höjde dem ill skyarne såsom friska viljor. I Det var den upplysta allmänna menin: genX, representerad af Upsala stads och uni, versitets riksdagsombud, som röstade mot , den nya riksdagsordringens antagande 1865. I Det var den upplysta allmänna meninI genst målsmän, som länge med framgång ! motsatte sig de ihärdiga bemödandena att I få ett ordnadt folkskoleväsende här ilandet, .till dess det vid 1840-41 års riksdag ändtligen, och detta hufvudsakligen genom bondeståndets fasta hållning, lyckades genomdrifya ett riksdagsbeslut, som hade till resultat 1842 års folkskolestadga, hvilken I lade grunden till vårt förbättrade folkskoleväsende. Det var isynnerhet den upplysta allmänna meningen inom högvör liga presterskapet, som då gjorde sig gällande på ett sätt, att presteståndet blef kalladt mot: ståndet. Det var den upplysta allmänna meningen hos ridderskapet och adeln samt presteståndet, som ända intill 1860-talet motarbetade nästan alla lagreformer. Den upplysta allmänna meningen har städse af konservatismen åberopats såsom varande på dess sida, mot packet, såsom det hette på 1840-talet — mot tbondhopen, såsom det i det mer förtroliga samspråket mellan den upplysta allmänna meningens män heter i våra dagar. Det var i Frankrike den upplysta allmänna meningen, uttalad genom regeringen, senaten, lagstiftande församlingen och en mängd tidningar, som bistod Napoleon i försöket att genom ett krig afleda det inre missnöjet. Det var den simpla hopen i de flesta af Frankrikes departementer som lät prefekterna veta att den icke önskade det krig, som sedan bragte så stora olyckor öfver landet. Den upplysta allmänna meningenX är sålunda, som man finner, en mycket tvetydig autoritet att åberopa, och man gör klokast i att snart begrafva den i glömskans mörker. TEE PR ON On RO ÄR AO VRENA AE TIONER