Dagens Nyheter – 5 oktober 1871, sida 1

Den upplysta allmänna meningen. Ministeren och dess anhängare inom pressen ha i dessa dagar uppfunnit några slagord, med hvilka de skola moraliskt dräpas, hvilka önska göra slut på en bland qvarlefvorna af allmogens förtryck. Den upplysta allmänna meningen är den, som fordrar att, emedan det för tvåhundra år sedan lyckats de då maktegande att med lock eller pock förmå vissa af landets jordbrukare att åtaga sig ensamme uppsättningen och underhållet af landets hufvudsakliga krigsmakt till lands och vatten, skola alla andra samhällsmedlemmar i all framtid vara befriade från allt deltagande i underhållet af Sveriges hela indelta infanteri och största delen af dess kavallerioch båtsmansstyrka. Den upplysta allmänna meningens män äro således icke roteoch båtsmanshållarne, utan de som äro befriade från desses bördor. De äro de i detta hänseende privilegierade ; och under den nu pågående tvisten tala de sålunda lika mycket i sin egen sak, som någonsin roteoch båtsmanshållarne. Fins här någon egennytta, så fins den å begge sidorna i lika mån. Man har sett den upplysta allmänna meningen i verksamhet förut. År 1834, vid den första stora agitationen för en representationsreform, då om en sådan petitionerades med 40,000 underskrifter, sågo den upplysta allmänna meningens organer med suveränt förakt ned på dessa underskrifter, samlade till stor del i byarne. Det var icke den upplysta allmänna meningen, utan bondeståndet, som under 1840talet oaflåtligt uppehöll agitationen för en förändring af den politiska valordningen. Det var från bondeståndet den skrifvelse till kronan utgick, som föranledde det De Geerska representationsförslaget. Det var bondeståndet, som förmådde det tveksamma borgarståndet att förena sig i nämnde skrifvelse. Det var bondeståndets beslut att i sig upptaga främmande samhällselementer, som banade väg för representationsreformen; och utan bondeståndets fasthet och — såsom det då ansågs — uppoffringar, skulle seger icke blifvit vunnen öfver det 30-åriga motståndet af den upplysta allmänna meningens koryfer. tDen upplysta allmänna meningen vid Lunds universitet har med kraft opinerat för indelningsverket: och det var den upplysta allmänna meningen vid samma universitet som sex år tidigare med lika styrka opinerade mot rTepresentationsförändringen. Då fingo den upplysta allmänna meningens representanter i Lund höra sig försmädligt kallas unga gubbar4 från samma håll, der