Dagens Nyheter – 30 september 1871, sida 2

Ransakningen med de parisiska kommunarderna. Times referent vid de inför krigsrätt förehafda målen mot deltagare och deltagarinnor i det parisiska upproret berättar följande om ransakningen angående det unga gardet — barnen, som deltogo i striden mot versaillestrupperna: Ransakningarne med kommunarderna ha varit uteslutande tragiska i de ögonblick, då man tänkt på domen. Oafsedt denna omständighet, skulle de nästan ha förefallit som en komedi af högre ordning, nästan fin, men stundom fallande ned till en grof fars. Då, t. ex. några qvinnor, påtagligen icke annat än vanliga följeslagarinnor i fält af en mycket låg klass, af krigsrätten behandlades såsom petrolöser och, bland andra brott, tillvitades försök att öfverändakasta regeringen, var detta en ren fars, ända till dess rätten hade den sinnesnärvaron att döma de flesta till döden. I ett ögonblick antogo förhandlingarne en högtidlig karakter; Pipeen-bois dom till lifstids fängelse var ett helt annat, i hög grad tragikomiskt moment. Men i dag ha vi kanske sett den juridiska burlesquen i dess bästa och starkast utpräglade form. Femton pojkar, från 6 till 11 års ålder, ha undergått ransakning inför krigsrätten, med iakttagande af alla de formaliteter, som kommo Rochefort och Rossel till del, och de ha, efter ett tålamodspröfvande och upprörande förhör, som företedt orimliga svårigheter, blifvit dömda, någre att vända om hem igen (för att, som man må hoppas, undfägnas med en god bastonad af deras respektiva föräldrar, ehuru krigsrätten uraktlät att föreskrifva denna procedur), andre att tillbringa resten af sin ungdom i ett korrektionshus för ungdom. Jag skall icke lätt glömma den scen, som krigsrätten framställde i dag. Jag kom några minuter för sent och njöt derför fördelen af en bättre öfverblick öfver det hela. Der sutto som vanligt de 7 domrarne bakom ett stort bord och sågo allvarsamma och imTTR RIIS