dock blifvit förkättrade och gjorda till föremål för tadel från oliktänkandes sida. Att den krassaste egennytta förestatvat dessa folkmötesbeslut, har ju, enligt vissas mening, varit en afgjord sak, liksom också att namnet fosterlandsfiende bör tillkomma hvar och en, som under det allmänna ropåt om: hotande fara vågar yttra sig i fredlig fiktning. Men detta sätt att gå ull väga för Yopinionens bearbetande har, som man funnit, ej haft åsyftade verkan. Inom representantförsamlingen torde deras antal vara ringa, hvilka öfvergifvit sina förut uttalade åsigtet om den föreliggande frågan. Men skall deuna då vinna sin lösning under den närvarakde riksdagen? Härom hafva vi redan förut hbft tillfälle att yttra vår mening, och det stämda svaret torde ej synnerligen länge låta wänta på sig. NE en vr ra VS a BONE I