Dagens Nyheter – 23 september 1871, sida 2

Nöjena i Waxholm förliden sommar. Sedan jag förgäfves väntat att någon af de tidningsreferenter, som gästat Waxholm, skolat redogöra för lifvet derstädes, kan jag icke neka mig nöjet att omtala hvad jag derom vet. Läsaren har sig troligen bekant att i Waxholm finnas frisk luft, rik kommunikation, god tillgång på lifsförnödenheter m. m.; att badinrättningen numera eges af ett bolag, hvars styrelse synes uppbjuda all sin förmåga för att få den i fullkomligt godt skick ; att ny ångmaskin och ångpanna komma att inrättas till nästa sommar m. m.; men läsaren vet troligen icke att Waxholm under sommaren egt 3:ne goda värdshus: ett med mat och dryck, ett med endast mat och ett med endast dryck (?) samt ett förträffligt sockerbageri; att omkring 1,000 badoch sommargäster insupit frisk luft derstädes, att alla rum, t. o. m. den minsta vrå, varit upptagna af hyresgäster. Nöjena hafva (tack vare den outtröttliga styrelsen) i år varit både flera och större än något föregående år. Döm sjelf: 9 konserter, bal efter fiol och piano hvarje lördagsafton i societetens sal, 2 barnbaler, ett lotteri och ett caf6chantant, utmärkt lyckadt. Der uppfördes monologer, deklamationer, sånger i flera genrer, ståtlig pianomusik, allt dels af flera bland hufvudstadens utmärktaste artister, dels af skickliga amatörer; ett välmående och fryntligt par stod innanrför disken och föreställde värdshusvärd och värdinna. Visserligen var värden något dyr, ty då man skulle betala 80 öre, sade han med en skälmsk min: Sjemt en rdr, dåliga tider! Kan ej lemnas för bättreX. Flera bland sällskapets skönaste unga damer voro värdshusflickor, hvilka, jemte 3:ne unga qvicka kypare, ombesörjde serveringen. Glädjen stod högt i tak och räckte från kl. 126—21212. Vidare har man företagit en lustresa till Dalarö, en utfärd med båtar till den vackra Kammarholmen, der lekar anställdes i gröngräset; flera s. k. kafferep, alla glada, hafva förkommit; en särdeles lyckad kostymbal, hvarvid åtskilliga karaktersroler utfördes; en elegant bal på värdshuset, tillställd af herrarne för sällskapets damer; samt. slutligen till förmån för de fattiga: en auktion, 2:ne sällskapsspektakler med ett förträffligt vaxkabinett, vackra tablåer och en monolog, Malins korgarX, lyckadt utförd af fröken W., elev vid konservatorium. I vaxkabinettet såg man en ung dam som, med svenska fanan i hand, föreställde Waxholms ointagliga fästning, den långa lappskan, representerad af en bland de längsta karlar som finnas ; Ulla Winblad, väl kostymerad, ett paradis, hvaraf blott äpplet fanns qvar, en röfvareanförare från Italien; en fiskblöterska, en neger, sotargossenX, tyska kejsaren och Bismarck m. m. Förevisaren, en ung löjtnant, framträdde i kostym och redogjorde i ett muntert och lyckadt versifieradt föredrag för sitt kabinett. Tablåerna föreställde Cspäqvinnan mlle Arfvidson samt Lumbyes DrömbilderX, återgifna af en ung flicka som sitter drömmande i en ländstol, under det musik utföres på pianot och versar deklameras bakom henne. Vi hade så när glömt ett af de trefligaste och på samma gång nyttigaste nöje, nemligen en simuppvisning, tillställd af simlärarinnan fröken Sigrid Englund, som för sommaren arrenderat badinrättningen. Uppvisningen var visserligen anspråkslös, emedan de flesta af småpysarne icke hade haft undervisning mera än denna sommar, men fröken Englund hade icke dess mindre mycken heder af sina elever. Det var dessutom icke utan intresse att se huru den skicklige simläraren, hr Longström, som för tillfället anordnat det hela, framställde små grupper af flickor och gossar (hvar för sig) på ett smakfullt sätt: än simmade de på linie, än dansades i vattnet efter musiken, än hoppade de på hufvud och fötter eller utförde konster. Slutligen öfverraskades åskådarne att få se hr Longström med sin son utföra flera särdeles svåra och vackra prof af sinkonsten.