Dagens Nyheter – 22 september 1871, sida 1

Från Utlandet. Rossels och Ferrås benådningsansökningar hafva blifvit tillbakavisade af vederbörande kommission. Det lär alltså vara afgjordt, att de skola afrättas. De tre petrolöserna lära komma att benådas till lifvet och Lullier tros blifva inspärrad i ett dårhus. För detta medlemmen af Paris-kommunen samt dess postdirektör Theisz har tillsändt tidningen Constitution ett bref, hvari han förnekar sanningen af den uppgift, hvilken man hittills ansett såsom sann, att Versaillesregeringen skulle hafva lemnat honom ett pass och låtit honom utan åtal begifva sig ur landet, blott han aldrig återvände. För sitt lyckliga undkommande hade han endast sina vänner att tacka, hvilka höllo honom dold en tid i Paris och läto honom sedan med lånadt pass begifva sig öfver gränsen. Nu är han i London och för att lifnära sig har han återtagit sitt gamla yrke såsom ciselör. Doktor Rastoul, hvilken, såsom man minnes, befann sig bland de nyligen dömda medlemmarne af kommunen och centralkomiten, har, enligt hvad Patrie försäkrar, blifvit vansinnig. Han är redan förd till ett dårhus. Vermesch, redaktören af kommuntidningen Pere Duchene i Paris, har icke, såsom hittills förljudits, aflidit, utan kommit till London efter många äfventyr. Han är sysselsatt med cn historia öfver kommunen. Vid ett af de sista mötena inom franska nationalförsamlingen framlade deputeraden Brisson, tillhörande den radikala venstern, ett amnestiförslag och begärde dess skyndsamma behandlande. Kommunen — sade han — har för fyra månader sedan blifvit kufvad, och nästan alla de anklagade sitta i fängelse. Är det möjligt att döma 35,000 olyckliga? Skulle det icke vara menskligare och i politiskt hänseende riktigare att visa mildhet? Böra vi icke i det ögonblick, då vi skiljas, lyssna till nödropen från dessa vilse ledda olyckliges familjer? Paris industri, Frankrikes förmögenhet lida af detta tillstånd. Amerikanska republiken fruktade icke att skänka sina vilseledda barn tillgift.4 Brissons af 47 till venstern hörande medlemmar understödda förslag var af denna lydelse: Art. 1. Amnesti för alla fångar, som icke varit medlemmar af kommunen eller centralkomitåa. Art. 2. De, som blifvit dömda före denna amnesti, innefattas i densamma, men icke de, som äro anklagade för kriminella förbrytelser.4 Yrkandet på förslagets skyndsamma behandlande förkastades med öfvervägande majoritet. Municipalrådet i Strasbourg har med 25 röster mot 3 till maire i nämda stad valt Ernest Lauth, hvilken är bekant för sina patriotiska tänkesätt. General Changarnier, hvilken man sagt vara dödssjuk, infann sig den 16:inationalförsamlingen och svarade på sina vänners frågor, att han mådde förträffligt. Öpprandet af Mont-Cenis-banan, hvarom vi häromdagen nämnde, försiggick med stor pätlänme OÖEXEXXÖEOE EEE EE RK EE XE XaÅa),ÖtE