Dagens Nyheter – 21 september 1871, sida 2

begynner med estniska musikfesten i Dorpat och slutar med arkeologiska mötet i Köpenhamn, hvilka begge egde rum 1869. Luftballongsresan från Köpenhamns Tivoli. Luftseglaren Wells har till direktionen för Köpenhamns Tivoli ingifvit följande berättelse om sin resa: Ballongen Gambetta, som uppsteg från Köpenhamns Tivoli den 13 september, erbjöd icke den vackra yttre form, som den under andra omständigheter kan göra, emedan den vid nämda uppstigning endast var till hälften fylld af gas. Orsaken härtill var dels att det icke, strängt taget, var nödvändigt att tylla den mera, då den endast skulle bära tre personer, dels att det skulle vara förenadt med fara att fylla den helt och hållet, enär härför erfordras många öfvade armar, dels för att hålla den och dels för att fylla den. Denna brist på öfvadt folk var derjemte orsak till, att det tog så lång tid med att ordna och fästa tågen, hvarigenom den lämpligaste tiden för uppstigningen gick förlorad. Hr Wells önskade att bereda Köpenhamns invånare tillfälle att se ballongen, och derför höll han den lågt sväfvande öfver Christianshayvn och utkastade ballast först då staden låg långt bakom honom. Han uppsteg till en höjd af 5,000 fot och njöt härifrån den praktfulla anblick, som Köpenhamn erbjuder om natten, sedt i fågelperspektiv med:dess otaliga gaslågor, som fortforo på långt afstånd att tindra som stjernor vid Korisonten. Amager passerades, och i Kalleboderne och Sundet sågos många fartyg med lanterner. Ballongen kom här in i många vexlande luftströmmar, som från och till drefvo den ur hufvudriktningen från vester till öster. Kort efter det Köpenhamn var försvunnet ur luftseglarnes åsyn, syntes gaslågorna i Malmö och Lund. Ballongen passerade tätt förbi Lund och här kunde nedstigningen med lätthet ha försiggått, men det är en regel vid ballongsegling att så mycket som möjligt undvika npplysta, folkrika städer om nätten, emedan det lätt händer, att ballongens gas kan explodera genom att antändas antiogen från gaslyktor eller från de handiyktor, hvarmed folk i allmänhet skyndar till nedstigningsplatsen. Hr Wells ansåg dels af denna orsak, dels emedan resan mycket roade hans passagerare, att det var bäst att fortsätta färden vidare öfver Sverige. Kort efter det Lund var passeradt sågos i nordlig riktoiog två små sjöar. Enligt barometern var man 7,000 fot öfver hafsytan. Vid denna höjd kom ballengen in i en luftström, som gick i nordlig riktning, hvilket man slöt till dels af nordstjer nans plats, dels af kompassen. Hela tiden hördes tydligt humdskall, som isynnerhet tilltog i styrka, när hr Schröder blåste i ett medfördt horn. Från menniskor hördes intet ljud. Kanhända hade de svenska bönderna, ifall de hade upptångat dessa från himmelen kommande toner, förskräckta stängt sig inne i sina hus. Det var nu så mörkt, att besättningen icke hade reda på afståndet från jorden. Det ena af ankarne fastnade emellertid på ett ställe. Hr Wells, som satt uppe på ringen för att passa ventilen, anmodade passagerarne att utkasta något ballast. I följd af missförstånd utkastades emellertid för nydkot, och ballongen steg derför ofantligt. Hur högt den vid detta tillfälle gått, är naturligtvis omöjligt att säga med bestämdhet, enär instramenten icke kunde iakttagas i mörkret, men hr Wells an ser, att det var ungefär en dansk mil. Koölden blef skarp och bildade en stark motsats till den varma och milda luften längre nere vid jorden. Gasen började samtidigt utsj änna pallongen i en bötänklig grad; hvilket märktes derigenom, att från dess nedra öppning utsändes strömmar af den öfverflödiga gasen inuti, och hr Wells öppnade derför ventilen, dels tör att förebygga följderna af en alltför stark utvidgning; dels för att åter komma ned i ett varmare luftlager. Kort derefter fingo passagerarne sigte på Östersjön. En stund dref ballongen längs åt stranden, men plötsligt greps den af en vindstöt, som förde den ut öfver hafvet, Hr Wells var nu nödsakad att plötsligt öppna ventilen, och ballong och besättning sjönko hastigt ned i öppna sjön. Ankaret grep snart fast i bottnen, och då man innan afresan från Tivoli hade sörjt för, att gondolen kunde flyta med tillbjelp af tomma, lufttäta blecklådor, kunde besättningen snart åter draga andan efter det kalla badet. Tack vare blecktrumpeten, hvari säkert allrig blifvit. blåst kraftigare än det nu skedde, väcktes fallirat Knähsnka invänara nch andact nå ora