Dagens Nyheter – 21 september 1871, sida 1

Aftonbladet den 1 sept. 1866.) Heeren prisar i sin bekanta handbok:i det ouropeiska statssystemets och dess koloniers historia, hvad han kallar det europeiskastatssystemets återställande.. (1815— 1818). men är nog för sigtig att tillägga följande slutord: Verldshistorien vet ej af någon akt. som är den sista; och politikens byggnader skola aldrig till alla sina delar blifva full ändade och oföränderlifö ty: menskors verk ullkomligheten aldrig hinna. N Hur välbetänkt denna reservation var — derå öfverflöda bevisen. De finnas öfverallt, från Marsala till Solferino, från rekiska arkipelagen till Slien, från Elbes utlopp till Main. frän nedre Donau till Weichseln. Af 1815 års traktater, dessa traktater som Nanoleon HE sagtatt Aunlar isr ochssom många flera än han betraktat med samma känsla, återstår i denna stund ej mycket, och ingen synes böjd att försvara dem, ingen att beklaga deras fall — utom svensk-norska kabinettet, Afionbladet den 19 januari 1871. Utan skygghet eller omsyep och med en frimodighet, som säkeriigen skall väcka uppmärksamhet öfver hela Europa, har regeringen i trontalet tecknat den närvarande bedröfliga och hotande situationen. Väl har krigslågan — heter det — hbittillg varit begränsad till de två från början stridande folken, men anledningar att befara hennes vidare kring gripande saknas icke. Traktater, ingångna för ordnande af de särskildastaternas inbördes förhållanden, omgifvas icke af fem: ma helgd som tillförene, och det politiska rättstillståndet kan alltså anses hvila på osäker grundval , Detta är uppriktigare och mera rakt på saken taladt, än något, som man i dessa tider hört från någon icke krigförande regerings sida. Säkert kommer det att stå i en märklig kontrast till det uttalande. hvarmed parlamentet snart skall helsas af dessa den storbritanniska kronans mini) Straxt efter att frod vari Prag slutad mellan Preussen och Österrike,