nn gåsom ett förräderi af Bazaine. Författaren till dessa artiklar, hvilka gjorde sin rund i den europeiska pressen och äfven hos oss på vissa häll väckte obegränsad tillit, var Nathanael Rossel. Några månader derefter :stod denne man i spetsen för kommunen i Paris, och det är bekant hvilken roll han der spelade. Af Rossels hela föregående lif framgår det, att han är en man af storartad karakter, entusiast och mäktig till stora uppoffringar. Vid sitt uppträdande inför rätten beskrifves han såsom en man med ett vackert och tilldragande yttre, mycket blek, uppenbart nedslagen, men fast och beherrskande sig. Han är 29 år gammal och son till mejoren Louis Rossel, som är dekorerad med hederslegionen och hvilkens namn, isynnerhet från hans deltagande i det kinesiska kriget, har en mycket god klang i franska armån. Natbanael Rossel har fått en omsorgsfull militärisk uppfostran och erhållit vitsord att ha varit en af..polytekniska skolans yppersta elever. Vid Metzarmån tjenstgjorde han som kapten vid ingeniörkåren. Under förhöret sade han, att han den 19 mars hade befälet öfver Nevers-lägret. Då han hörde talas om revolutionen i Paris, skref han till krigsministern, att han, då Frankrike nu var deladt i två läger, måste sluta sig till det, hvilket icke hade kapitulem rat med fienden. Han hade alltid ansett, att Frankrike kunnat fortsätta kriget med framgång. Han ansåg, att fredsvilkoren skulle föra Frankrike till undergång. Han hade intet annat skäl för att förena sig med kommunen än hoppet att upproret skulle leda till ett förnyande af kriget med Preussen. i ij Strid till sista man, var hans lösen och fixa id6. Då presidenten i krigsrätten förebrådde honom att han, en officer, vändt sina vapen mot sina förra kamrater, svarade han: jag. tog ögonblickligt mitt parti, utan att veta hvad armen ämnade göra. Armån kunde ju komma öfver på vår sida; upproret skulle då blifvit en revolution genom att utsträcka sig öfver hela landet och vi kunde då ha jagat bort fienden i stället för att bjelpa honom genom att gifva honon penningar. Franska armån öfvergaf 1814 den hvita fanan, som. representerade den lagliga regeringen, för trikoloren och stred vid Water100 tan att vanära sig4. Under förhöret lemnade han åtskilliga upplysningar om den militära verksamheten under kommunens dagar och erkände att bland trupperna i Paris saknats disciplin; bestämdt förnekade han att hafva lätit verkställa exekutioner; tvärtom hade han alltid, då ban varit i tillfälle dertill, försatt fångar i fribet, Inga vittnen talade emot honom, men general Clinchant och en mängd andra högre officerare intygade, att Rossel var en utmärkt officer, verksam, energisk, ihärdig och af stor intelligens. Flera af den anklagades förra kamrater vittnade detsamma, eller att han varit mycket afhållen för sin redbara karakter och sitt briljantahufvud samt att han aldrig sysselsatt sig med politiska partifrågor. Många instämde i hans tro, att en fortsättning ef kriget skulle hafva räd dat Frankrike. Under förhöret visade Rossel orubbligt lugn; man kunde nästan säga frimodighet. Under åklagarens och advokatens anförande