Dagens Nyheter – 11 september 1871, sida 1

-—(0 — — Johan v. Werth! Och ni ha. inte sagt mig ett ord om honom !-— Hvad skulle det tjena till? — När man har att göra med en man sådan som baron Johan v. Werth, talar man alltid derom. — Åh! det är väl nog att man tänker derpå, tycker jag. Han skulle dessutom lemna Sverige kort efter min afreså. Magnus skakade på hufvudet och sade: — Han är här ännu, det kan ni våra lugn för. Nu begriper jag allt. — Allt? Hvad menar ni? — Ni har således ingenting sett? — Nej. — Nå, så hör då: i det ögonblick, då vi redo sin i staden, märkte jag att en karl med olycksbådande yttre företog sig att betrakta os3 synnerligen uppmärksamt och att derefter följa efter oss. Man bör aldrig tala illa om sin nästa, ehuru Magnus hyser den åsigten att många menniskor äro värre mot hvarandra än vilda djur. Jag anade derför oråd, och det är utan exempel att Magnus misstager sig. Åter blef jag varse skälmen utanför Abraham Cabeliaus hus. Han väntade tills ni kom ut, och jag tänkte just då springa fram och skära öronen af honom, för att få skåda hans blod, men så snart han sett och igenkänt er, försvann han i en närbelägen gränd som en vålnad. Har denne baron, som