Dagens Nyheter – 31 augusti 1871, sida 2

der han först fann en utmärkt vacker guldring med en rubin uti. Bredvid -ringen låg en liten bit påpper, Hvarpå följande var skrifvet: ZÄnnu en gång tack! Om ni någonsin skulle behöfva en väns hjelp, så infann er i konungens palats och visa gardeskaptenen denna ring. En person, Bom aldrig glömmer en tjenst, skall då mottaga er. — För tusan! mumlade Armand Louis; grefven af Wasaborg tycks vara någon uppsatt man vid hofvet... Kanske är han högste befälhafvaren öfver lifvakten, när allt kommer omkring. Och han satte ringen på sitt finger, tänkande: — Den kan väl åtminstone rendera mig en fänrikstjenst i svenska armåön. Under ringen och papperet befann sig. ett bref, försegladt med konungens sigill och adresseradt till herr de Pardaillan. — 8Se der bara! tänkte Armand Louis; grefven af Wasaborg är en man som står vid sitt ord. Uppassaren väntade ännu med mössan i händen. — Har ers nåd ingenting att låta säga den kunglige betjenten? frågade han. — Säg honom att jag reser och bjud konom på en butelj rhenskt vin, om det finns någon sådan gvar i Den krönta laxens4 källare.