Dagens Nyheter – 30 augusti 1871, sida 1

oo AVU — Endast förtroendet, min herre, sade han, kan värdigt belöna sådana tjenster. Ni är uttröttad, kanske sårad, följ oss in i en boning, öfver hvars tröskel hittills ingen annan man än jag har trädt. Armand Louis följde grefven af Wasaborg, hvilken jemte Margareta begaf sig till det hvita huset. Man passerade den skuggrika trädgården, hvari den fullkomligaste stillhet rådde. Här och der sågos några afbrutna grenar, kullslagna burkar och blommor uppryckta med roten, hvilket allt bar vittne om röfrarnes framfart. Margareta ryste vid denna anbliek, som erinrade henne om den förskräckliga fara, hon nyss undgått, tack vare en främlings mellankomst. När Armand Louis vid den matta belysning, som månens bleka strålar spredo öfver de omgifvande föremålen, observerade träden och blommorna i denna trädgård, tycktes det honom att de tillhörde ett annat klimat än Sveriges. Porten till byggningen stod öppen; Armand Louis och hans ledsagare inträdde i en rund salong, hvars väggar voro beklädda med ett slags dyrbart kinesiskt sidentyg. Möblerna voro ytterst eleganta. Tvenne vaxljus, spridande en herrlig vällukt, upplyste detta rum, som var fullt af tusen intressanta föremål från de mest aflägsna länder. Herr de la Guerche kastade en förundrad blick omkring sig. En konung skulle ej ha kunnat välja en mera förtjusande tillflyktsort ät sin älskarinna.