Dagens Nyheter – 30 augusti 1871, sida 1

Article Image
KNESSET or ROTE A TAN TTT afsigt att gå riksdagens önskningar till mötes, på intet vis behöfde en urtima riksdag. Under inga vilkor får man sålunda hos representationen söka anledningen till urtima riksdagens sammankallande, utan måste den helt och hållet tillskrifvas regeringen. Återstår nu att betrakta den andra möjligheten, eller att sådana utrikes förvecklingar inträffat efter förra riksdagens beslut rörande försvarsfrågan, att regeringen anser dessa, delgifna representationen, böra hos densamma åstadkomma beslut i annan riktning än de som fattades för blott fyra månader sedan. Om detta är händelsen, då är klart, men också endast då, att regeringen haft fullt fog för urtima riksdags sammankallande. Främmande makter låta naturligtvis ej vänta på sig, och under förutsättning att dessa verkligen hota oss, att vår ställning till grannarne icke är fullt säker eller klar, så är det gifvet, att en rådplägning statsmakterna mellan måste ega rum. Det enda som i sådant fall kan anmärkas är, att en sådan rådplägning borde ha skett långt förut. Men om det sålunda visar sig att regeringen endast uppfyllt sin skyldighet, då hon sammankallat urtima riksdag för möjligheten af fredsbrott, så är äfven lika klart, att riksdagen icke såsom krigsoventualitet kan antaga hela denna mängd af tendenshistorier, hvilka, ån under form af geheimerådet P., än i Vasengerfjordens förföriska natur, än i skepnad af Spetsbergens romantiska isfjell och än i den fruktansvärda företeelsen af en preussisk officer, som behagar befara landets jernvägar, serveras allmänheten, med eller utan regeringens vetskap, och hvilka samtliga historier få en sorts officiel anstrykning vid minnet af de bekanta krigsstroferna i trontalet vid förra riksdagens början. Riksdagens ledamöter kunna naturligtvis ej nöja sig med minire, än att de blifva fullständigt delgifona naturen af de farhågor, regeringen hyser. I motsatt fall ligger det antagandet nära till hands, att de lätt skola frestas tro, att detta tal om fara utifrån endast är fabriceradt Xå dragande kall och embetets vägnars af den devuerade pressen; och det är väl i sådant fall ej omöjligt att intrycket deraf blir motsatsen till det man åsyftat. Svenskarne äro af gammalt i allmänhet särdeles obenägna mot hvarje påtryckning och hvarje inverkan uppifrån, och allraminst hafva de för toma skrämskott visat sig ega svaga nerver. Om något annat än skrämskott torde emellertid när ej vara. fråga. Af hvad ofvan blifvit yttradt torde temligen tydligt framgå, dels att regeringen saknat anledning till urtima riksdagens sammankallande, såvida hon dertill cj hår annat skäl än att för den framlägga ett förslag till vårt armåoch skatteväsendes ordnande, som hon anser skall vinna bifall, emedan detta kunnat ske lika bra i januari som i september ; dels att enda giltiga anledningen sill urtima riksdagen är att söka deri, att råra förhållanden till andra stater skulle fordra ett skyndsamt ordnande af vårt försvar, men att i sådant fall regeringens bestämda skyldighet varit att lemna full ut:edning af frågan, så att nationen ej måtte sväfva i mörkret rörande denna för dess välfärd högvigtiga sak. Men det framgår äfven en tredje sak af a dT Ah dt a SN a a RR Ri så

30 augusti 1871, sida 1

Thumbnail