Dagens Nyheter – 29 augusti 1871, sida 1

vis tyngre i samma mån soldatens öfningstid och dermed äfven hans bortovaro från hemmet sålunda förlänges, och hvarunder skötseln af den till soldattorpet hörande jord m. m. d. lär till stor del komma att falla på rustoch rotehållaren, som esomoftast just vid dessa tillfällen kan åt sitt eget jordbruk behöfva egna all tillsyn och alla tillgängliga arbetskrafter. Vid sådant förhållande synes det äfven skäligt att för framtiden medgifva ett sådant ordnande af detta besvär, hvarigenom rustoch rotehållare må kunna undgå att beröras af dylika olägenheter i följd af de tjenstepligter, soldatens egenskap af krigsman för honom medför. För denna min åsigt tror jag, enligt hvad ofvan är antydt, mig hafva rätt att hemta stöd i den af första kammaren uttalade mening, hvilken derjemte, om än icke i afseende på uttrycksform eller motivering, likväl i sitt resultat torde i icke ringa mån närma sig den åsigt, som inom andra kammaren lär hafva kring sig förenat ett i förhållande till majoriteten icke obetydligt antal ledamöter, hvilka påyrkat en lindring af rustningsoch roteringsbördan såsom af billigheten påkallad vid värnepligtens utsträckning. Detta yrkande synes mig egentligen deruti skilja sig från den af första kammaren uttryckta mening, att, under det denna kammare afser att med roteringsbördans lindring bereda ersättning tör ökade bördor i följd af stamtruppens ifrågasatta större utbildning, så är grunden för minoritetens i andra kammaren yrkande den, att en ersättning bör de rustningsoch roteringsskyldige beredas för de bördor, den ökade värnpligten mera omedelbart må komma att medföra. Men då således begge dessa meningar komma till samma slut: en godtgörelse genom lindring, torde den skiljaktighet i afseende på motiveringen derför, som mellan dem förefinnes, endast kunna verka på bestämmandet af det större eller mindre, till hvilket denna godtgörelse bör sättas; och då jag nu är sinnad att för e. k. m:t framlägga ett förslag till jemkning och reglering af rustningsoch roteringsbördan, vågar jag hysa en fast tillit till en så högsinnad uppfattning af stundens kraf äfven hos dem, som i särskilda delar tänka olika, att de för det stora ändamålets skull sätta sin enskilda mening först i andra rummet, och jag tror mig äfven med visshet kunna förtrösta derpå, att de samhällsmedlemmar, af hvilka ökade uppoffringar komma att härigenom fordras, skola med glädje vara dertill redo, endast fäderneslandets sjelfständighet genom ett starkt och väl ordnadt försvarsväsen blifver betryggad. Detta stora mål kan ej utan enig samverkan mellan konung och folkrepresentation vinnas; och då jag med hänsyn till de inom riksdagen uttalade önskningar anser mig böra, med afvikelse i vissa delar från mina förut gjorda framställningar, underställa e. k. m:t ett förslag till sådant ordnande af indelningsverket, att den dermed förenade tunga må i väsentlig mån lättas, sker det under den varma förhoppning, att å andra sidan äfven de, hvilka åsyftat denna bördas fullständiga afskaffande, icke skola genom strängt fasthällande af sitt syttemål motverka den för hela nationen så vigtiga frågans slutliga läsning. Förslaget till förändrade bestämmelser i fråga om rustoch rotehållet har följande lydelse; Å, Om soldatrotehållet, S1. Rotehållare, som, när soldat för roten skall antagas, förbinder sig att till honom utgöra löneförmåner i enlighet med hvad här nedan i 88 2 och 3 stadgas, skall icke devutöf derlkustad några utgifter eller beer hållet, j : er vara Un. r för soldat: Mom. 1. I de orter, hvarc st rotehållaren genom knektekontrakt eller särskild författning är RER ROR STA TON ALNINS är