Dagens Nyheter – 29 augusti 1871, sida 1

ikraftträdande fästa förbehållet om indelningsverkets upphäfvande, Han fortsätter: Angående detta af andra kammaren sålunda uppställda förbehåll för den utsträckta värnepligtens åtagande har jag trott det vara så mycket mindre erforderligt att här närmare yttra mig, som dels e. k. m., i full öfverens stämmelse med min och öfrige statsrådsledamöters åsigt, redan vid afslutande af detta års lagtima rigsmöte från trenen uttalat sitt ogillande af nämda förbehåll, och dels detsamma dessutom står i den uppenbaraste strid med alla de framställningar i fråga om ordnandet af vårt försvarsväsen, som e. k. m. behagat till riksdagen öfverlemna och hvilka alla utgätt ifrån den af e. k. m. vid öppnandet af 1868 års riksdag uttalade åsigt: att en i alla afseenden god stamtrupp med minsta kostnad och utan orättvisa kan bildas genom vårt ur inhemska, egendomliga förhållanden uppväxta indelningsverk. Uti mitt underdåniga anförande till statsrådsprotokollet af den 31 december 1868 har jag derföratan redan haft tillfälle att utveckla min mening derom, att det från den stränga rättvisans synpunkt ingalunda kunde finnas påkalladt att till följd af en ifrågasatt utsträckning utaf den alla och en hvar åliggande personliga skyldighet, som niimnes allmän varnepligt, medgifva någon lindring i den jorden särskildt äåliggande rustningsoch roteringsskyldigheten; och jemte det jag på det lifligaste vidhåller denna åsigt, anhåller jag att dertill få lägga det uttalande, att det ännu mindre synes mig med billighet eller klok omtanke öfverensstämnmande att till förmån för de nuvarande innueha!varne af vissa fastigheter athända staten en rättighet, motsvarande i kapitalvärde en egendom af 60 å 70 millioner rdr, samt blottställa fiderneslandet för äfventyret att i behofvets stund sakna den stam till sitt försvar, som det hittills i den s. k, indelta armån egt och forttarande eger. Då jag således icke kan förorda landtförsvarets ordnande på sådan grund, som, i enlighet med andra kammarens yrkande, förut sätter ett afskaffande af indelniogsverket, vill jag deremot icke förneka, att de höjda fordringar, gom måste ställas jemväl på stamtruppens utbildning och verksamhet, kunna skäligen påkalla någon lättnad i sättet för roteringsoch rustningsskyldighetens utgörande, ehuru jag, sedan det af e. k. m. till 1869 års riksdag i sådan syftming framlagda förslag ej blifvit af representationen antaget, icke under de hotande politiska omständigheter, som vid senaste riksdags början förefunnos, ansåg lämpligt att, beträffande en förändrad reglering i detta bänsende, då påyrka nådig framställning till riksdagen och sålunda med dithörande frågor öka antalet af dem, som iändock måste göras till föremål för samma riksdags behandling, helst de af e. k. m. förut i ämnet uttalade åsigter borde anses innefatta tillräcklig garanti, att de önskningar, som i detta hänseende kunde komma att af riksdagen framställas, skulle, så vidt möjligt vore, tillgodoses, Vid den utgång organisationsfrägan, på sätt jag ofvan antydt, hos riksdagen erhållit, anser jag mig emellertid nu desto hellre uppfordrad underställa e, k. m:ts nådiga ompröfvande, i hvad mån en förändrad reglering af roteringsoch rustningsbesväret må lämpligen ega rum, som äfven den af riksdagens kamrar, hvilken förordat indelningsverkets bibehållande, beslutit en anhållan om nådig framställning angående det ordnande gaf rustoch rotehållarnes ålig ganden, som kunde påkallas af stamtruppens afsedda ytterligare utveckliog; ett uttalande, som antyder en åsigt hos kammaren derom, att, då en vidare utyeckling af stamtruppen nödvändigtvis i högre mån än hittills mäste sta tid i anspråk samt bortkalja taga manskape: räk 8: a detsamma från roten, der tillökning, som häraf RR rr SR RE SENARE MERA ARR