Dagens Nyheter – 22 augusti 1871, sida 2

rikes gränser, fiendtliga händer skulle föra henne bort till okända nejder? Åtminstone, tänkte han, skulle man icke taga henne, förrän hans lif slocknat; men sedan? Renaud vidrörde hans arm och pekade tyst på en vapensköld ofvanför stadsporten, hvarpå man såg två sammanknäppta händer afbildade. Det var Antwerpens vapen, och de resande befunno sig alltså i Antwerpen. — Må vi skyndsamt begifva oss ned till hamnen, sade Armand Louis. De följde en smal gata och kommo fram till Scheldeflodens strand. En stor massa skepp och mindre farkoster lågo ankrade i floden. Hvyart man vände blicken, såg man blott tunnor, packlårar och fyllda säckar. En man satt i skuggan af ett träskjul och skref på ett papper som han hade i knäet. Armand Louis helsade artigt på honom och frågade, om han icke visste något skepp, som snart skulle afgå till Sverige. — I går afgick ett fartyg till Stockholm, svarade mannen. — I går... det var ledsamt, yttrade Carquefou. . — Om en månad afgår ett annat skepp till Torneå. — Om en månad, det är för sent, sade Renaud. De resande hörde sig vidare för och erforo att med all säkerhet intet tillfälle att sjöledes