Från Utlandet. Lullier har nu inställts inför krigsrätten. Han förnekade att ha haft någon delimorden och eldsvådorna. Han erkände att han uppgjort en plan att göra sig till diktator, äfvensom att han, seende att kommunen började förlora sitt inflytande i Paris, öppnade underhandlingar med regeringen i Versailles i ändamål att träffa en öfverenskommelse på grunden af vapenhvila. Förhöret med Lullier kommer att fortsättas. Med anledning af Jourdes yttrande inför krigsrätten att finansministeriets palats sannolikt sköts i brand af Versailles-truppernas kanoner, uppträder i engelska pressen ett vittne, hr William Trant, som upplyser, att han och många andra med egna ögon sågo granater från belägringsarmåns kanoner slå ned i palatset och dess grannskap. Ett misstag, säger hr Trant, kunde ej ega rum, ty jag befann mig vid tillfället i rue Rivoli midt emot rue Castiglione belt nära finansministeriet och måste söka skydd under närmaste kolonnad, hvarifrån jag under flera timmar gjorde mina iakttagelser. Att öfverste Merlin velat förneka möjligheten häraf, är desto mer förunderligt, som det i grannskapet finnes flera hus, som samtidigt träffades af de belägrades kulor. Hr Jourde har fullkomligt rätt, då han säger. att detta var bekant i grannskapet, och jag vill endast tillägga, att Galignani:s Messengert (en på engelska språket utkommande tidning i Paris), hvilken är så kommunalistfiendtlig som möjligt, erkänt och beklagat, att finansministeriets palats skjutits i brand af regeringstrupperna. Times Versailles-korrespondent har ånyo skrifvit ett bref med klagomål öfver det oefterrättliga sätt, hvarpå krigsrätten i Versailles bedrifver ransakningen med de häktade kommunalisterna. Om det icke vore fråga om de anklagådes lif eller död — skrifyer korrespondenten bland annat — skulle jag, en engelsman, bevista ransakningen såsom jag bevistar en rolig komedi, för att ej säga fars. PR FR FRIAR MR RETT RAKA UL FU