Dagens Nyheter – 17 augusti 1871, sida 2

Article Image
Men då de derom rådförde rig med sin pastor, sade denne dem, att de ej borde vara rädda för att visa, hvad de genom sin hushållsaktighet kunnat spara från sina fäderi de förflutna tiderna, och räddhågan försvann då allt mer och mer. I Ammarnäs hade ock denna gång inträffat kapten Grape, hvars förrättning här uppe var att renovera länsoch socknegränsen mellan Arjeploug och Sorsele. Af ansträngningarne och den ovanligt kalla temperaturen på fjellet fick ham anfall af lunginflammation, men ofvanberörde professor Diiben lade sin hand vid honom, och förbättring följde. En agronom och en atvittringslandtmätare hafva ock i åtskilliga riktningar genomrest Malå socken, för att bestämma huru långt upp mot fjällen jordbruket skall kunna utsträckas. Vi förmoda att jordbruket skall kunna utsträckas upp genom hela socknen. Den stora oxen från Aselstad, hvilken vid affärden trån Norrköping vägde 146 lispund, men vid framkomsten till Göteborg, der den erhöll 3:dje priset, hade förlorat 9 lispund af sin vigt, försåldes af herr Roman till firman Reiss i nämda stad till det ovanligt höga priset at icke mindre än 6 rdr pr lispund lefvande vigt, eller tillsammans 822 rdr. (N. T.) Ohyggligt dödssätt. Sistlidna lördagseftermiddag tilldrog sig vid Motalavarfvet i Norrköping den olyckshändelsen, att en 13 års gosse, som skulle transportera en glödgad nitnagel, snafvade och föll omkull, hvarvid de spetsiga ändarne af den varma tången, som fasthöll nitnageln, rände in i strupen på gossen, som deraf ljöt döden. En bekisglig olyekshändelse timade sistlidne lördag i Säfvar, berättar Umebladet. Nämde dag, strax på eftermiddagen, företogo fyra yngre personer, arbetaren Å. Boberg och pigan Johanna Boberg från Säfvar samt arbetaren J. A. Ögren och pigan Emma Johanna Ögren från Skeppsvik, en båtfärd från sistnämda ställe utefter Säfvar å till Säfvar by, begagnande löfruskor i stället för segel. Färden gick till en början lyckligt, men efter en stund ville A. Boberg öfvertaga rodret, som dittills skötts af Emma Ögren, och då han för detta ändamål skulle förifrån passera segelbrädan, snafvade han, hvarvid bäten kantrade och alla de i densamma varande personerna kommo i vattnet samt drunknade, undantagandes Emma Ögren, som kom till hfs, ehuru hon, som fastnat i båtens förstäf, upptogs ur vattnet utan tecken till lif. De öfriga kunde deremot icke räddas. Etfdsvåda. Bref från Vestervik omtala en större eldsvåda, som natten till sistlidne lördag utbrutit på brukspatron de Marås egendom Winoäs, i Eds socken, och ödelagt hela den stora och dyrbara ladugården med inbergade 400 häckar hö och all redskap m. m. Elden varsnades först efter midnatt; och som under denna tid på året någon ovarsamhet af gårdsfolket icke gerna kan anses ha gifvit anledning dertill, fruktar man att den har sin anledning i främmande personers antingen illvilja eller ouppsåtliga förfarande. (K.) Skåningar på äfventyr. (Bref till Nerikes Allehanda.) För någon tid sedan kommo ett par skåningar till Nerike i den lofliga afsigten att köpa kor. En afton fingo de Jåna hus hos en hemmansegare i H...by i W. socken. Husbonden var ej hemma, men kom fram på natten i sällskap med tvenne glada vännver. Vid dessas något bullrande inträde blefvo våra skåningar, som hade godt om penningar, förskräckta, sprungo upp och började kläda sig. Detta väckte de andras misstankar, och de fordrade, att loscherarne skulle visa sina papper; men desse, som trodde att det gällde deras plånböcker, togo till benen allt hvad de förmådde. De andra sprungo efter för att ta fast de förmodade Längholmarne. Efter en stunds vild jagt öfver gärdesgårdar, stockar och stenar lyckades äfven detta, och skåningarne fördes om morgonen i triumf till länsmannen. Då våra kohandlares beteende såg underligt ut, telegraferades till Skåne för att efterhöra, om deras uppgifter voro sanningsenliga. På eftermiddagen kl. 4 skulle de åter infinna sig hos länsmannen. De improviserade fångvaktarne och deras fångar inväntade tiden i allsköns sämja på närmaste ölkrog. Vid utsatt tid hade svar ingått från Skåne, att de harhjertada kohandlarne talat sanning. Dessa släpptes sålunda med den förmaning att aldrig taga till benen i otid. Mont Cenis-jernvägen. I fredags gjorde man eu lyckad proftor på Mont Cenis-jernvägen mellan Russoleni och Bar

17 augusti 1871, sida 2

Thumbnail