Dagens Nyheter – 14 augusti 1871, sida 1

af de mot Ferrå gjorda anklagelserna. Vid förhörets öppnande började Ferr6 ett försvarstal ej så mycket för sig sjelf som för kommunens grundsatser, politik och handlingar, men detta ville krigsrättens ordförande icke tillåta, hvarpå Ferrå förbittrad tillkännagaf, att han under sådana förhållanden icke ämnade besvara några till honom ställda frågor. Vittnena hade mycket graverande för Ferrå att förtälja. Några af dem påstodo, att han gifvit befallning att sätta eld på finansministeriets palats; ett annat vittne försäkrade, att Ferrå låtit antända polisprefekturen och befallt, att de der inspärrade fångarne ej skulle lössläppas. Han ville således låta dem omkomma i lågorna. Åhörarne af rättegångsförhandlingarne lära emellertid, på grund af gammal erfarenhet, sätta ett mycket begränsadt förtroende till utsagor af vittnen, som åklagaremakten inkallat. Mellan regeringens ombud vid domstolen kapten Gaveau och Ferrås sakförare Dupout de Lussac uppstod en häftig ordvexling, hvarunder de värde herrarne å ömse sidor uttalade sin missaktning för hvarandras drägter och yrken. Bland vittnena ådrogo sig tre personer, som tillhört de af kommunalisterna som gisslan qvarhållna fångarne, största uppmärksamhet. En af dem, professorn Billot, hvars cell hade varit belägen närmast erkebiskop Darboyg, hade hört nationalgardisterna säga: Nå, ändtligen få vi sträcka dem till marken. Abb Derny, hvilken varit missionär, förklarade, att han lefvat 25 år bland vildar, men aldrig sett sådana uppträden som blägd kemmunalisterna. Efter Ferr kom ordningen till Assi. Han erkände sig ha tagit del i händelserna den 10:de mars, men sade, att då nationalgardet angripits hade det rättighet att försvara sig. Angående fysiljeringarne, sade Assi, att de betingats af vedergällningslegen. Ean erkände sig ha röstat för Vendömek lonnens nedstörtande, Bland de hörda vittrena hade en person vid namn Pelland för Assi gynnsamma. förhällanden att meddela angående affären i Creuzot. Klagomål avfördes öfver de af tidningarne Gaulois och Figaro utspridda lögnaktigheter om Assis vittnen. et OR RÖR RN