Dagens Nyheter – 12 augusti 1871, sida 2

En sorglig sensation har i Frankrike väckts genom ett sjelfmord, begånget af amiral Cosnier i Marseilles. I ett efterlemnadt bref har han förklarat att han beröfvat sig lifvet i följd af sjelfförebråelser öfver att vid upprorets början i Marseille ha öfverlemnat staden åt kommunalisterna; han säger sig emellertid gjort detta blott för att rädda flera personer, hvilka af, insurgenterna tillfångatagits, från döden. tKlämment i den officiela anklagelseskriften mot Rochefort är af följande lydelse: I följd af ofvanstående fakta äro vi af den åsigt, att Rochefort Lugay, litteratör, må ställas till ansvar för följande brott: 1:0) Att hafva fortsatt utgifvandet af en tidning, sedan densamma blifvit indragen; 2:0) Att af argt uppsåt hafva utspridt lögnaktiga uppuppgifter, hvilka varit af beskaffenhet att störa det allmänna lugnet; 3:0) Upphetsande, åtföljdt af verkställighet, till en handling, som haft till mål att framkalla inbördes krig genom att uppmana medborgare att beväpna sig mot hvarandra, att plundra, sköfla och mörda inom staden Paris område; 4:0) Delaktighet uti att egga till förstörande af enskild egendom, hvilket blifvit åtföljdt af verkställighet; 5:0) Delaktighet uti att hetsa till plundriag af kyrkor genom beväpnade band eller organiserade militärkrafter, hvilket blifvit åtföljdt af verkställighet; 6:0) Delaktighet uti att locka till mord, hvilket blifvit åtföljdt af verkställighet.4 Enligt Journal de Bruxelles höll LInternationale den 1 d:s ett möte i Gendve, hvarvid 30 komiiger voro representerade. Dervid skall man hafva beslutit att välja Brissel, Rom och Madrid till samlingsorter för de närmaste operationerna. Ofvannämde tidning offentliggör vidare en skrifvelse från centralkomiten i London till Internationales samtliga komiter. Den lyder sålunda: I betraktande deraf att man utan medlidande och nåd dödat den franska sociala uppresningens berömda anförare, som lyckligtvis redan blifvit ersatta af andra, som lika tappert skola gå döden till mötes, när proletariatets sak det fordrar, befalla vi alla våra medlemmar i alla länder att underhålla den hatets och hämdens eld, som vi till religionens, myndigheternas och rikedomens tillintetgörelso antändt. Vi begagna detta tillfälle för att säga er, att vi icke hafva någon ro hvarken i våra hjertan eller i våra sinnen och att våra sociala begrepp rörande proletariatet dag för dag bättre uppskattas af hela verlden. Snart skola vi taga vår tillflykt till häftiga och förfärliga utbrott, som skola göra ett slut på det bestående sociala systemet, och i nödfall med bila och skjutva: pen nebdslå allt, som ännu qvarstår af den borgerliga och religiösa ordningen. Om det förut i korthet omtalade våldsamma och blodiga upploppet i Dublin sistlidne söndag berättas nu följande närmare detaljer : Under de närmast föregående dagarne hade husknutarne i staden varit betäckta med affischer, som tillkännagåfvo, att ett monster-mecting skulle hållas den 6 d:s i Phocnix-Park, för att päyrka frigifvandet af de fenier, som änna Sförsmäktat i engelska fängelser. Dagen innau mötet skulle hållas skyndade vederbörlig myndighet att tillkännagifva, att den ifrågavarande parken icke kunde upplåtas till hållande af ett sådant möte, och att polisen fått order att hindra det. Detta oaktadt samlades en ansenlig folkmassa på utsatt tid (kl. 5 e. m.) kring Wellingtons-monumentet i PhoenixPark, mottog med lefverop mötets tillställare parlamentsledamoten Smyth, tidningsredaktören Sullivan, de frigifne feniske fängarne OBynne och Carey, samt sekreteraren i Samnestiföreningent hr Nolan. Närvarande polisembetsmän uppmanade fåfängt dessa ledare att afstå från mötets hållande; hr Smyth började tala till folkmassan, och när polistjenstemännen gjorde ett nytt försök att afstyra det, angrepos de och blefvo illa misshandlade af mobben. Nu anryckte en betydlig styrka poliskonstaplar, som på förhand varit nAvnnetälld 3 aArnknclkannt af