Dagens Nyheter – 9 augusti 1871, sida 2

Renaud tog herr de la Guerche under armen och sade: — Jag har alltid märkt att du lider brist på logik. Det finnes ett inre sammanhang mellan härdelser och förhållanden, som du icke tycks ha den ringasto blick för. Du sof på Grande-Fortelle, och slottets alla andra invånare sofvo också; ty lyckan försänker folk i sömn. En stormig afton infinner sig en man och begär att komma i åtnjutande af er gästfrihet; från och med detta ögonblick är allt förändradt, man grälar, man blir svartsjuk, man afskyr hvarandra, man slåss till och med, kort sagdt, det blir lif i dem som sofvo. Så går det alltid till här i verlden. Djefvilen har uppfunnit dessa små händelser, för att ibland afbryta. enformigheten; men när han dervid väljer till sitt redskap en man, som ser ut såsom den du nu för mig beskrifvit, då bli sakerna ännu mera invecklade. Förstå mig rätt: herr von Pappenheim, som är en främling här i landet, rik, djerf och tillika åtföljd af ett stråtröfvareband, vill helt säkert icke lemna Grande-Fortelle, utan att föra med sig ett minne derifrån. — Hvilket minne? — Ah! naturligtvis fröken de Sovuvigny— Hvad är det du säger? — Sanningen. Är han ej förälskad i henne? — Ack, jo! — Ja, då är det klart som dagen att han