Dagens Nyheter – 8 augusti 1871, sida 2

— ja, när jag tänker på vår gode badmästare skulle jag nästan vilja säga artistiskt serverade bad; allt detta är något hvarom den, som deri erfarit förhållandena här, icke kan hafva mer än en mening. Men hvad som sgärskildt torde förtjena framhållas är den komfort och den elegans, hvarmed sjelfva badanstalten är inrättad. Den ordnande handen, som öfning och naturanlag gjort till mästare, den mognade erfarenheten, som här förstått att förena fördelar, hvilka vid andra vattenkuranstalter gemenligen endast äro till finnandes i spridda drag, skönjas i allt. Också har Sköfde badinrättning, ehuru den icke upplefvat mer än sitt andra år, redan lyckats tillvinna sig stort förtroende och deraf följande talrika besök — ja, besök till och med så fjärran ifrån som Newyork och Astrakan! Främlingarnas antal här för närvarande uppgår till närmare 500 personer. Ännu torde åtskilliga badgäster vara att hitförvänta, ty nästan hvarje gång bantåget anländer, medför det vanligen någon ny kund. Att utförligt skildra huru man här tillbringar sin dag i vatten och på det torra skulle måhända föga intressera den som icke sjelf är med i ringen. In summa: man badar och badar omigen och omigen, promenerar, hör på musiken eller gör sjelf musik, om män så kan, intager sina dietiskt afpassade måltider, spfåkar med nyförvärfvade eller gamla vänner och bekanta, gör en och annan landtlig utflygt, bjuder eller bjudes på kafferep i Boulogneskogen — som står qvar, åtminstone den vestgötska! — deltager i, om ens resp. undersåtar deremot icke opponera sig, eller skådar på elfvornas dans, såsom en skämtare behagat kalla våra små anspråkslösa dans-soar6er i societeten, tar sitt lilla parti, studerar dagens nyheter i tidningsrummet 0. 8 Vv. Är man en vän af oldtiden, gör man en promenad till höjderna af Våmb och beskådar Vårfruhems gamla kyrka, uppförd, såsom det säges, år 1130 af S:t Helena. Vill man utsträcka färden ännu längre, erbjuda flere punkter af Billipgen det herrligaste panorama och Warnhems kloster de sevärdaste minnesmärken från fornstora dar. Innan jag bortlägger pennan för denna gången vill jag erinra om en i utkanten af Sköfde liggande austalt af egendomlig art, hvars stilla och anspråkslösa verksamhet är väl värd, om icke att nyfiket beskådas, åtminstone att allvarligt behjertas — Idiothemmet. Inom anstalten vårdas för närvarande 30 barn, alla mer eller mindre försjunkna i idiotism. Ingen som besökt detta hem och sett de vanlottade barnen, sett den allt uppoffrande kärlek, den outtröttliga tålmodighet, hvarmed dessa arma små omhuldas, lärer väl återvända derifrån utan allvarliga tankar, utan djup erkiähsamhet mot dem gom här så oförtrutet planta och vattna, änskönt så föga hopp synes Mill växt och grönska. Idiothemmet uppehäålles mestadels genom frivilliga gåfvor, och hvem vill icke vid ett sådant kärleksverk villigt och gerna 1, draga sitt strå till stacken. Fe, PRO SN