Mannen med röda korset. Så stodo sakerna. En afton, då det regnade mycket, anlände en ryttare-skara till trakten. De bultade på porten till Grande-Fortelle och bådo att få komma i åtnjutande af slottsherrens kända gästfrihet. Herr de Charnailles visade sig på bron och gaf order om att hästarne skulle föras till stallet och ryttarne till stora salen. En fjerdedels timme sednare stodo hästarne vid fyllda krubbor, och ryttarne sutto kring ett bord, hvarpå en riklig måltid var framsatt. Anföraren för denna trupp var en vacker ung man, som tycktes på sin höjd ha uppnått tjugusju å tjuguåtta års ålder; han bar en sammetsdrägt; endast jackan var af något slags skinn. Värjplåten var konstrikt arbetad. En tjock guldkedja prydde hans bröst; sporrar af samma metall voro fästade vid hans stöflar. Hans min var stolt, blicken djerf och klar, hans fysionomi imponerade, ehuru deri röjdes en viss sträfhet; pannan var bred, ögonbrynen rörliga, uttrycket kring munnen högdraget, håret brunt och ymnigt. Franska språket talade han med den allra största lätthet, men man hörde på uttalet att han tillhörde en annan nation. Då och då dröjde hans blick vid fröken de Souvigny, och endast långsamt förflyttade den sig från henne. Armand, Louis märkte denna stumma artighets