Dagens Nyheter – 7 augusti 1871, sida 1

So MU — Dödar; nåväl, det är lika godt; men denna fruktan, huruä kan du öfvervinna den så fullkomligt att du midt i natten och på ett ställe, der du icke kan vänta någon hjelp, vågar inlåta dig i strid med en hop vargar? — Det skall jag genast förklara, Så ofta en fara hotar mig, blir jag så förskräckt att jag störtar mig midt in uti densamma för att slippa se den. — Det der är icke logiskt, min gosse; var så god och tala en smula förnuft. — Herr markis, jag är, gudnås, icke filosof, jag är pultron. Carquefou kunde på intet vilkor gå ifrån att han var en rädd stackare. — Nåväl, sade Renaud, jag skall försöka befria dig från detta fel och med eller mot din vilja göra dig till en modig karl. — Åh! det är omöjligt, svarade Carquefou; lika lätt vore det för er att förvandla en svart gumse till en hvit tacka. — Vi få väl se. Och för att hålla hvad han lofvat, valde herr de Chaufontaine, sedan han numera icke kunde fäkna på Armand Louis, den hederlige Carquefou till sin intime motståndare, ehuru denne var en god katolik. Kämpalekarne börjades och fortgingo; bössesmedens son gjorde alltid ett hårdnackadt motstånd, men slutade dock hvarje gång med att vika för adelsmannen. Emellertid — fastän,