Dagens Nyheter – 29 juli 1871, sida 1

debudet, fr de Harteourt, haft flera långa konferenser med såväl påfyen sjelf som karlinal Antonelli. Tidningen Le Monde fordrar, att Corsica måtte lemnas till. påfven såsom en okränkbar besittning. Vid franska mnpationalförsamlingens psammanträde den 23 d:s beslöt man att åt Leo Lespås (den under signaturen Thimothe Trimm kände kåsören) uppdraga ingifvandet af en rapport öfver de under senaste politiska förhållandena i Frankrike på ett eller annat sätt aflidna litteratörerna. Några. af församlingens ledamöter begagnade sig af tillfället att. uttrycka sina sympatier för den bekante kommun-mannen och skriftställaren Vermorel, hvilken, som bekant, i fängelset aflidit af sina sår, samt offentligt bringa honom deras farväl. Förslaget gaf, såsom man väl kan tänka sig, anledning till stort oväsen, men antogs af majoriteten. Angående. franska armåns omorganisation skrifves från Versailles till Times: Af flera. skäl är det tvifvel underkastadt, huruvida... det. preussiska systemets tillämpning i Frankrike vore önskligt och om det skulle medföra goda resultat. Då man efter Sadowa diskuterade detsammas. införande, väckte detta en storm af ovilja: och den då varande regeringen var glad att få nöja sig med en kompromiss, som dock aldrig prak tiskt och. till fullo blef tillämpad och som förvisso icke visade sig tillfredsställande då pröfningens dag kom. Den franske konskriberade finner. sig, lätt i att tjena: sina fem eller. sex år, med utsigt;att yara fullkoms ligt fri efter denna tids förlopp; mem utsigten. att. ända till 40 års ålder blifva kallad i fölt är någöt helt annat... Man har i Frankrike hört mycket talas om de i kriget. utkommenderade. tyska. landtvärnsmännens ;,hustrurs. och, barns. lidanden och. nöd, Antag. nu att. treårig tjenstetid införes. i Frankrike, så kan, soldaten icke hindras att efter, den. tiden ingå giftermål, och fransmän, som väl känna sina landsmäns karakter, förutse svårigheter vid att sedan förmå dem, att göra aktiv tjenst.. Det måste dock medgifvas, att. man icke kunnat välja någon bättre .tid än . den. närvarande för att hos hvarje fransmun. inprägla nödvändigheten af att uppfostras till soldat. En mycket stor deljaf de till: krigstjenst duglige ha under de,.senaste. 12 månaderna stått längre eller : kortare tid under vapen och ha sålunda gjort, sig. väl förtrogne med militärtjensten. Dessutom eldas. en stor del af folket. af hoppet om hämnd i framtiden. Huru länge denna känsla kommer att fortfara, det är en annan fråga, men att den nu. förefinnes, äfven bland de högre klasserna, det lider intet tvifyel, men de senare. anse. det. förenligt med klokhet och värdighet att. icke gifva uttryck åt sina känslor... Millioner. barn, ännu späda eller icke födda, skola bibringas ett djupt hat till Preussen . och i den öfvertygelse, att Frank. rike icke skall vara Frankrike förr än det återvunnit sin militära ära och åter, ceröfrat den. förlorade delen af. sitt område. a —— -Gamhbettas. framtidsplaner. vTimes!. specieleParis-korrespondent skrifver. under den 22da fölianda ane8anda