Indelningsverkets uppkomst-och utveckling. (Slut; fra gårdagsnumret.) Carl XI:s Indelningsverk. Sedan saken emellertid: blifvit i allmänna tänkesättet förberedd, framryckte Karl vid 1682 års riksdag med sitt förslag om: ett nytt indelningsverk. Ännu mötte dock saken hinder, både inom rådet och adeln. Soldattorp blefvo der visserligen bifallna, men icke så konungens förslag om frivilliga knektelegor. : Vi hafva nyligen angifvit de orsaker, för hvilkas, skull. nämde. samhällsklasser önskade utskrifningarnas: bibehållande. Helst ville man; att: desså hädanefter. som hittills skulle5 bero af riksdagens: bifall, Men för den händelse, att bestämda knektehåll icke beviljades, hade Karl forärat rättighet att kunna, ständerna ohörda, anställa utskrifningar tär som helst. Adeln prutade väl något emot denna maktutsträckning; men slutade. med att. heldre. densamma: bifalla. än att afstå från: det gemla.utskrifningssättet. Bönderna befarade, att de föreslagna soldattorpen: skullö: kelt och: hållet tagas från deras gårdar och införas i krigsjordeboken. De ville derföre i börjad icke höra talas om det nya indelningsverket, utan yrkade knektutskrifningarnas fortfarande; men att dessa skulle hädanefter gå lika starka öfver frälsesom ofrälse; jord, Tenna. olagliga begöran , kunde konungen. likväl icke: bifalla; Hans utvalde. derföre:: trenre. herran; Klas Fleming; Kristofer-Gylenstierna och Axel Juliug de: la Gardie: för attunderhandla med bördernä, upplysa dem om rätta förhålländet, och vinna dem för konungens afsigt. Å andra sidan sökte utliggare från riddarhuset afråda, nästan hindra dem från bifall, Det :.sista verkade; snarare motsatsen... Konungens:; ombud; understödja. af. presternaj lyckades slutligen attsöfvebtyga. största. delen bland böndernavonv det nya sättets fördelar. Slutet blef, att fleralet i detta mål underkastade sig konungers vilja och behäg; emedan de å ahdfatsidan ingalunda ville. underkasta sig riddereapets och adelns befällningär och godtycke. Ken bondeståndet söndradö sig: Karls förslig antögs af Upland; Södermanland, Westnanland;. Nerikö oök Östergötland! sämt af! :e landskap; som redan förut: erHållit en hiorlunda: likartad inrättning. Men -Vestergtland; Småland sämthela Finland med untantag af Viborgs länv ställde sig på adelns side och afslogo det vissa khektehållet, smt ville foörtfara med de vanliga utskrifni garna. Karl lät hvardera: för gin vilja frati Med db bifallande landskapdon. blef öglhastvön förbores dande: öfverenskommelse Piffad, och med de andra skulle knektutskrivingar på fordiia sättet änställasi Men iom få år ångrade sig såväl! adeln som dö motspänstiga bönderna; och: båda delarne antögo Konungens förslag, den era samhälsklassen, det Öna landskapet efter det anta. Detta skedde ej mer på riksdbgar uta på smärreland: skapsmöten mellan invåarne och konungens ombud. ste : Att nu ordna detta ådö invecklade och vidtomfattande verk va ytterst svårt och fördrade otroliga ansträfsningar: Inom Svea och Göta riken vat dotdöt mesta undan: gjordt omkring 1689. -Utder Karls: sista lefnadsår fortgick arbeet. i Finland samt med rytteriet. Emellerid skedde än här än FCSSORNSEREENGI ISIN