Dagens Nyheter – 28 juli 1871, sida 1

af Karl XII:s krig, icke kunde vidhållas, i det rotarne fingo upprätta flerfaldigt mera manskap än .dem ålegat. Likväl respekterade Karl XII, trots rikets nöd, rotoch rusthållarne, när det gällde uteskrifning, hvarpå såsom bevis anfördes ett bref från denne konung till en af hans landshöfdingar. — Såsom bevis på huru andra samhällsklasser blifvit utan ersättning befriade från den dem åliggande krigstjenst, anfördes adelsfanan, som först nedsjunkit till en obetydlig styrka och numera qvarstår endast i form af en obetydlig rustmarksafgift. Äfven städernas borgerskap hade lyckats på enahanda sätt äfbörda sig ingåvgna förpligtelser. — Talaren anförde vidare exempel på huru ojemt det värvarande indelningsverket trycker. Så måste i den fattiga Orsa socken i Dalarne, der folket mer än en gång måst blanda bark med mjölet till bröd, 47 mantal, med ett sammanlagdt taxeringsvärde af. 800,000 rdr, underhålla 8612 soldater, och då der ej furnos lägenheter till torp, måste soldaterna lönas kontant med löner om 150 å 200 rdr. — På andra orter möta icke mindre ojemna förhållanden, Så finns inom samma regementsområde rotar med ett taxeringsvärde af 3 3 400,000 rdr bredvid andra af 3 å 4.000. Vidare befanns en obetydlig del fastigheter, som icke buro någon börda af indelningsverket, — Lika ojemt är förhållandet jemtördt med folkmängden. Så vore i Stockholms län hvar 40:e man soldat och i Jemtlands län hvar 10:e 0. 8. v. Talaren genomgick slutligen törsvarsfrågans behandling vid de sista riksdagarne och redogjorde för regeringens senast framlagda förslag till py beväringslag. Här äskades 7 årsklasser beväring, med en öfningstid af tillsammang 82 dagar, utom 8 skjutöfoingsdagar, eller tillsammans 90 dagar, hvartill kommer landtstormen i två uppbåd. Efter denna redogörelse, som afhördes med största uppmärksamhet, föredrogs till diskussion den första frågan, så lydande: Fordrar omsorgen för värt landtförsvar att våra försvarskrafter ökas? t hvilken fråga besvarades med ja, hvarvid hr S. Hedlund förklarade det han med detta vo tum ingalunda afsett att förorda en förökning af vår närvarande stående armå eller ett ökande af kostnaderna för vårt armåväsen — i hvilken reservation en mängd af de närvarande instämde. Andra frågan: Kan ett godt och betryggande fosterlandsförsvar erhållas på annat sätt än genom en utsträckt värnepligt, utan rättighet till friköpning eller legDing ? S I diskussionen härom deltogo hrr Hedlund, lektor Blomstrand och ordföranden, alla eniga i fråga om svaret på frågan. Hr Hedlund framställde till det afgifna svaret det amendement: att de värnepligtige ej få föras utom de förenade rikenas gränser, hvilket bekämpades af lektor Blomstrand, men dock af de närvarande varmt omfattades. TI: edje frågan: Bör svenska armån bestå af stam, omfattande befäl och trupp, samt beväring? , lemnades af mötet obesvarad, sedan en längre diskussion egt rum. Den längsta och lifligaste diskussionen rörde sig om fjerde frågan: Kan och bör, i sammanhang med en utsträckt värnepligt, det nuvarande indelningsverket bibehällas, eller anses det böra upphäfvas, och på hvad sätt samt under hvilka viikor? I diskussionen deltogo hrr Blomstrand, A. Mägnusson, Hedlund, S. P. Andersson, Olsson I på Arendal, f. riksdagsmannen HE. Christians: son, kommissarien Tellander, ÅA. Vestberg och ; ordföranden, hvilken slutligen framställde följande förslag till svar på frågan: j Mötet anser, att indelvingsverket bör af! lösas i den mån allmänna värnepligten utsträckes, på sätt andra kammaren vid förra riks: dagen boslutit. — Detta förslag blef, med