Dagens Nyheter – 22 juli 1871, sida 1

oo LIUTIUNRUVUS UULVUULVUGRUIWVI UL BSUSTALIBY MIB TS det skulle ock i sanning varit ett ganska kinkigt Cnådaval! mellan dessa olika tnådesordningar, om han varit inskränkt endast tilldessä: Den afgörande seger, den republikanska principen nu vunnit, är ur mer än en synpunkt märkbar och betydelsefull. Den kan sägas utgöra en revolution i den allmänna omröstningens historia, enär af detta dess sista uttalande framgår det obestridliga faktum, att det denna gången, tvärtemot vanhgheten och mot förväntan, varit provinsen som med öfvervägande majoritet lemnat denna princip sitt kraftiga stöd. Orsakerna härtill äro många såväl positiva som negativa. Till de förra höra: republikens af 1789 ännu fortlefvande och upptriskade helsosamma traditioner; det republikanska partiets och den republikanska pressens välgörande verksamhet i förening med de republikanska id6ernas ovanliga groddbarhet; den smakbit man redan erhållit af det nuvarande statsskickets fördelar gonom den nya kommunallagen och det första steg till administrativ emancipation som denna medfört; samt isynnerhet det storartade bevis på förtroende, som vVisats den nuvarande republikanska regeringen under Thiers, i det af dersamma upptagna nationallånet. Till de negativa höra: kejsardömets vanrykte och ljumheten för de gamla monarkiska regimerna. Man får dock icke för mycket öfverskatta betydelsen af dessa olika verkande orsaker; härtill kommer ännu en faktor, så till sägande af positiv-negativ natur, som mer än någon annan vållat det gynnsamma resultatet af valen den 2 juli. Man må komma ihåg, att till denna dag den allmänna omröstningen alltid visat sig ficndtlig mot republiken, som dessförinnan icke räknade mer än ett fåtal trogne. Denna fiendtlighet, som visat sig vid alla tillfällen förut, berodde icke på någon slump, men väl af en hos valmannen befintlig, fastrotad känsla, denna må nu grunda sig på en förutfattad, resonnerad åsigt eller icke; landet hyser fasa för revolutioner; det skall alltid uttala sig för fasthållande af statu quo, hur bristfälligt, hur menligt det än må vara för dess intressen. Republiken i dag, utgången af la force des chosesX, är blifven en faktum, endast och allenast genom händelsernas förvållande. Huru ogin och missbelåten sinnesstämningen mot republiken än må vara, inser man dock, att för att kullkasta henne fordras en omstörtning och att denna omstörtning skulle medföra ytterligare nya. Det är derföre endast i fullkomlig logisk harmoni närmed, som man tillämpat teorien status quo. Man kan sålunda icke påstå att Frankrike är republikanskt; detär hvar-. ken republikanskt eller monarkistiskt; det är konservativt. Hvad man kan säkert förespå är, att då det under fred och ro fått smaka den republikanska statsformens välgerningar, det skall blifva republikanskt. Den allmänna omröstningen är ännu långt ifrån att ega den moraliska auktoritet som borde tillhöra henne. Frånvaron af politisk uppfostran iförening med den: stora massans passionerade rörlighet och ombytlighet reducera till en instinktartad förnimmelse, hvad sem endast borde vara en kallt reson nerad vilja, grundad på säkra beräkningar. Det är derföre som ett vid den allmänna omröstningen besegradt parti alltid skall kunna förebära, att det dukat under, icke inFS fu AE a et a Tyg EEE ETTA Tal gt värden vat SS TR PR VP Pn an a RTR rr