Dagens Nyheter – 21 juli 1871, sida 2

Konyressen Beutscher Voikswirtke kommer att för detta år hållas i Eiibeck den 28, 29 och 30 augusti. Krutexplosioni Krederiksverk. Ett telegram från Ritzaus byråi Köpenhamn meddelar: TI lördags middag kl. 122 inträffade i Frederiksverk en stor olycka i det en ny, af beton uppförd krutqvarn exploderade. Af de fem menniskor, som befunno sig i qvarnen, blefvo två genast dödade, och de tre andra afledo efter svåra plågor under loppet af natten. Om orsaken till olyckan vet man ännu ingenting bestämdt. ER garibaldist på vandring. I finska tidningen Ilmarinen läses: HSöndagen den 9 dennes, klockan mellan 3 och 4 e. m., infann sig hos en person här i Wiborg en ung man, som på flytande franska frågade efter en här boende fransk språklärare. Sagde språklärare hade emellertid för sommaren fyttat till landet, och då frömlingen blef upplyst härom och att han således ej kunde träffa den han sökte, begynte han beklaga sitt hårda öde, som ständigt lät honom kämpa mot vedervärdigheter och aldrig gjorde en ända -på.de olyckor som förföljde honom. På förfrågan om hvilka olycker som drabbat honom och hvadan han kommit, berättade han, hvad också genom hans medhafda dokumenuter styrktes, att hans namn var Louis Montbelli och att: han var en af Garibaldis frivilliga. som kämpat i det sista kriget, men råkat i fångenskap hos tyskarne och blifvit förd till Stettin samt derifrån småningom marscherat hit. Han var född i Milano, men hade under de senaste ären lefvat i Paris såsom hattmakare. Sedan franska republiken blifvit proklamerad och Garibaldi ställt sig under dess fana mot Tyskland, inträdde Montbelli med sina tre bröder i hans friskara. Bröderna hade alla tre stupat i kriget; men Louis hade råkat i fångenskap och från denna — Gud vet huru — undsluppit till Sverige. Härifrån hade han vandrat längs ! Bottniska viken först till Torneå, derifrån till Uleåborg och Kuopio och derifrån hit. Han omtalade med tacksamhet att han i dessa städer träffat många, som bemött honom med godhet och hjelpt honom framåt. På landsorten deremot sade hon sig mångenstädes ha blifvit obarmhertigt skinnad för kost och nattläger, om han ock stundom träffat någon bonde, som behandlat honom med verklig kristlig kärlek. Slutligent, sade han, blef jag så förargad, att jag ej vek in någonstädes, utan försökte gå dag och natt för att komma hit. Mannen var också 1 grund utmattad. Härifrån sade han sig ämna sträfva till Petersburg för att träffa på landsmän och med nägon väns bistånd skaffa sig arbete. Sedan honom beredts tillfälle att här något hvila ut och vederqvicka sig, försågs han med respenningar och afreste wed måndagens morgontåg till Petersburg. Antalet lunmpsumlare i Paris, berättar en korrespondent från denna stad, har alldeles märkbart förminskats, så att de utgöra knappt 2000 och det mest orkeslöse, mot 16,000, som de utgjorde vid krigets början. Anledningen är att söka deri,