Partierna i Frankrike. (Från Dagens Nyheters korrespondent.) Bordeaux den 10 juli 1871. Det stora betydelsefulla slaget är slaget; fyllnadsvalen af den 2 juli hafva utfallit till det republikanska partiets afgörande seger, i det omkring ?4 af lediga platser blifvit besatta med republikanska kandidater. På den pinsamma spänning af oro och ovisshet, som herrskat i alla sinnen och absorberat alla andra intressen, har följt en känsla af outsäglig lättnad, af djup, berättigad tillfredsställelse och af fast förtroende till framtiden. Den franska nationen har nu nyss dragit ett djupt andedrag; den börda, som tung och qväfvande tryckte dess bröst, fruktan för den monarkiska reaktionen med deraf följande nya omstörtningar och blodbad, har betydligt lättats. På den mörka natten af oerhörda olyckor, af djup förtviflan och misströstan har kommit en morgon, visserligen något molnhöljd än, men som den nationella kraftens sol nu genombrutit och bådar vissheten om en klar dag. Den närmaste verkan af dessa val, är den betydande numeriska förstärkning, som venstern inom nationalförsamlingen erhållit, en förstärkning, som kommer densamma att till antalet ungefir motväga den monarkisktreaktionära högern. Dock, om äfven så icke vore förhållandet, om högern ännu kan påräkna någon mindre numerär öfvervigt för tillfället, sä är detta blott en fråga af jemförelsevis underordnad aritmetisk vigt. Resultatet af valen den 2 juli bör betraktas i och för sig i den proportion, som inom detsamma finnes uttryckt mellan de två motsatta principerna republik och monarki, såsom afslutade summor och icke som enstaka tal, hvilka endast skulle hafva någon betydelse i den mån de adderades till andra förut befintliga, af hvilka åtminstone det ena, det som anger mängden af den gamla reaktionära majoriteten, genom nationens nu öppet uttalade verdikt förlorat till största delen allt reelt värde. Det är ur en sådan fristående synpunkt, det nu vunna resultatet bör bedömas och som det får sin hufvudsakliga, afgörande betydelse. Ty det är icke en vanlig valstrid mellan sinsemellan rivaliserande kandidater oeh partier endast, som nu utkämpats i Frankrike; det är en allmän omröstning inom flertalet af landets departementer, som egt rum om tvenne olika samhällsformers grundläggande principer, för hvilka de af de motsatta partierna föreslagna kandidater tjenat som exponenter; och har landet nu sålunda otvetydigt förklarat sitt erkännande och fasthållande af den republikanska statsformen. En nödvändig följd häraf blir, att den gamla majoriteten inom församlingen, såsom numera icke uttryckande landets verkliga opinion, förlorat allt moraliskt berättigande att representera detsamma, åtminstone till den proportion som förefinnes; dess mandat är ipsa re annulleradt. Det är derför att med visshet emotse att venstern, med den betydande förstärkning den nu vunnit och med len moraliska auktoritet landets nu uttalade solidaritet med densamma förlänar, skall lyckas genomdrifva församlingens upplösning och utskrifyandet af nya val till en Constituante, der den rådande politiska opinionen inom landet skall finna ett sannare och fullständigare uttryck. Resultatet af de nu skedda valen hade