för hufvudstaden, inför den mängd främmande som vid nämnda tid vistades härstädes, och likväl hade alltsammans kunnat undanrödjas på en kort stund. I den rännsten, som från Jakobs kyrkogata och Jakobs torg framgår i en del af Arsenalgatan samt derefter framtör stora teaterns fasad åb Gustaf Adolfs torg leder nedåt strömmen, finner man alla tider på dagen flytande och fast orenlighet, oftast af vämjeligaste beskaffenhet, utan att man ännu erfarit att de, som förorena ifrågåvarande rännsten, blifvit härför ställda till ansvar för sitt lagstridiga förfarande, Härvidlag vore dock den yttersta stränghet af nöden, förutsatt att Stockholm icke vore en stad, der sådana oordentligheter tillhöra ordningen för dagen. Ja, om man ej rent af tvingades att göra en sådan förutsättning, skulle vi äfven uttrycka vårt djupa beklagande öfver det ovärdiga sätt, på hvilket den hederliga Bollhusgränd och den icke mindre hederliga Kåkbrinken i lång tid varit behandlade. Den förre, som är mycket trafikerad, söker taga hämnd på den enda utväg, som står en misshandlad gränd till buds, nemligen att bryta benen af folk; den senare deremot afskräcker från besök genom den olidliga smuts, hvari den presenterar sig. Båda spela emellertid en framstående roll i folkskådespelet: Stockholms oordentligheter. Samtidigt med uppförandet af ett grönt plank kring den plats å Carl XIII:s torg, der den s. k. Molinska fontänen skall uppställas, har man tvärs öfver gångplanen åt Arsenalgatan anbringat ett lågt stängsel, särdeles tienligt och liksom enkom gjordt för att få folk att stupa på näsan. Nära en vecka har nu detta stängsel funnits utan annat ändamål, än att åstadkomma förargelse och skada, Hvarför dröjde man ej att anbringa stängslet tills det behöfdes? Naturligtvis derför, att man ostraffadt får handla så tokigt man behagar. Det är förmodligen äfven i förlitande derpå, som man bedrifver grätningsarbetena inom det mot kontroll skyddande gröna planket så långsamt som möjligt. Detta plank har — man kan våga den gissningen — antagligen blifvit måladt grönt för att göra mindre ondt i ögonen på nyfikna under den långa framtid, planket kommer att på stockholmsfason pryda sin plats, förutsatt att alla arbeten för fontänen gå lika trögt som gräfningen för dess fotställning. När man betänker att sådana oordningar gom de ofvan anförda opåtaldt få ega rum, under det man samtidigt beifrar och bestraffar obetydliga och alldeles oskadliga, må man icke undra på att de dåliga exemplen ingifya tolket förakt för allt hvad ordning och skick heter, äfvensom för ordningens s. k. väktare. Mt ÖN RÖ OO RTR NOR RAIL