Dagens Nyheter – 20 juli 1871, sida 1

— att;ehuru; katekesutanläsningen. bör ske under skollärarens ledning; det måtte åligga vederbörande presterskap att meddela barneh undervisning i religion samt att för sådant ändamål infinna sig i skolan minst en gång i veckan.4 Det envisa motståndet just från församlingarnes religionslärare har hittills hindrat denna riktiga åsigt att vinna tillämpning! Det är dock icke, såsom man kunde tro, ensamt den egentliga allmogen, som predikat obehöfligheten af andra läroämnen, med undantag kanske af skrifning, för allmogens barn: Många af dem, som fått en högre bildning och derigenom äfven borde vara satta i tillfälle att vitsorda nyttan af kunskaper, hysa samma åsigt och göra sitt till för att befästa denna opinion hos de lägre klasserha, dels genom att undandraga sig alla andra uppoffringar för skolan, än som äro i lag påbjudna; dels genom att göra skollärarens i sig sjölft tunga kall ännu tyngre. Fråmför andra töfde man kunna beteckna presterna såsom de ifrigaste kämparne mot en behöflig reförm i afseende på skolans verksamhet, ehuru flera hedrande undantag gifvas såväl bland dem, som bland bildade lekmän Presterma; under hvilkas förmynderskap, man må säga hvad man vill, såväl skolläraren som skolan äunu stå, hafva af: vanan äfven skapat gig fördomar, hvari de blifvit insnärjda; den, att den stora allmänheten har nog af att känna sin katekes och judarnes historia, är ej den enda fördom, under hvars påtryckning deutöfva sin verkssmhet inom församlingen och kämpå mot tidens anda. Vi skulle. ut den egna erfarenheten angående presters afvoghet mot folkskoleundervisningens utsträckning till andra äu de två ofvannämdnå ämnena kunna nämna flera karakteristiska: drag; men inskränka oss till anförande af följande: ; År 1858 hade en nyligen från Strengnis seminarium: utexaminerad skollärare fått anställning som vikarierande lärare vid: em af Södermanlands den tiden bäst renommerade skölor, hvars ordinarie lärare var prest. Vid årsexamen, som hölls af församlingens kyrkoherde, hvilken tillika var prost, ordensledamot och, utom. mycket annat, ledamot af sällskapet. för nyttiga kunskapers spridande, fick skolläraren uppbära en offentlig skrapa för: det att.pojkarne ej kunde rabbla upp namnen på Jakobs söner; att de under terminen i stället fått litet begrepp om BSveriges historia och vårt lands utseende och indelning, derom togs ingen notis under förklaring, att undervisningen i dessa. ämnen vore öfverflödig, då den i alla händelser ej kunde bli annat än högst ofullständig. Gummorna, som under året haft åtskilliga bekymmer -öfyer den nyc skolläraråns begär att lära barnen för mycket4, tyckte att skrapan var välförtjent, ty de vid examen i skollärarens ficka vanligen fallande sportlerna uteblefvo. denna gång helt öch hållet! Likåande exempel skulle kunna anföras i hundratal, Villigt medgifves; att under senaste åren mycket åstadkommits till undervisningens uppbjelpände och ändamålsenliga ordnande folkskolörnd: De anordnade: skolinspekionerna, der dessa handhafvas med tillbörigt allvar och lefvande intresse för saken,