Dagens Nyheter – 20 juli 1871, sida 1

skulle vi. ensamt ha. löst. det på detta, område svåra problemet: att ha vurnit ett ofantligt resultat för et ofantligt billigt pris. Men det må i detta gom i andra fall ej vara nedsättande att erkänna rådande bristfälligheter; tvärtom är ett ärligt erkännånde deraf ett godt tecken för vidare framåtgående. 1842 års folkskolestadga, nekom ej det, inledde en fullständig revolution i Sveriges folkandervisning. Men, erkännor detta å andra sidan, hon var blott inledningen; det af tidsförhållandena framtvingade uppslaget till hvad som komma skulle. Gamla sedvänjors öch inrötade fördomars makt är stark bland vårt folk... Den nya skolinrättningen mottogs icke med förtroende hvarken af de bildade klasserna eller af dem, för hvilka den: uteslutande var afsedd. Hundraåriga vanor hade inplantat den föreställningen, att hemmets undervisning, den. ståtiotäraste af ålla, för gemicne mans barn var tillfyllestgörånde. Den nyå ,skollagen, uppsatt efter preussiskt möter och i många stycken utan hänsyn till de lokala förhållandena i vårt land; visade ibke någon misskund med detta ällräänt rådande föreställningssätt, Men, såsom det i dylika fall. alltid händer, denna på papperet så stränga stadga blef i praktiken betydligt modifierad, och ännu i-dag kan man ej sån: . ningsenligt säga att påbudet om obligatorisk skolgång öfverallt fillämpas eller ns kan efterkommas. Den nya skollagens störa blunder, att alldeles afklippa hemmets verksamhet vid det första barnaundervisniögen, håller nu på att godtgöras genom inrättande af förberedånde skolor till folkskolan, de s. k. småskolofna, hvilka, i allmänhet skötta af qvinnor, i någon mån skola ersätta hemmet. I församlingar, der :sådana skolor blifvit inrättade, har man insett deras betydelse, och den egentliga folkskolan är der mera i tillfälle att söka lösa sin uppgift, ih der; hvärest hen bland barnen äfven räkgar abedärier. I Sögermanland likgom annorstädes finnas doek ännu åtskilliga, tyvärr alltför många församlingar, hvilka ej inrättat småskolor, utan försummat stt begagna sig, af det för detta ändamål af staten erbjudna understödet... AX S En annan. omständighet, som i lika hög grad, om ej högre, hindrat folkskolan från att mer än som skett uppfylla det med hnnee afsedda ändamålet, är den stora plats som, på bekostnad af andra ämnen, blifvit i läsordningen inrymd åt. kristendomsundervisningen, hufvudsakligen bedrifven genom utanläsning af katekesen och bibliska histörien. . Dessa böcker, isynnerhet den förra, ha blifvit, alla gummors ögonsten, deras allt i allom, och hvad, derutöfver är, det är syndigt. Och derefter -har skolläraren med presterskapets goda minne nödgats rätta sig, äfven om han, gåsom likväk ej alltid varit händelsen; insett det .själsmördande i detta skolarbete. .och haft förmåga att göra detta höga: ämne till en lefvande ande från en död bokstaf. Redan vid 1840. års riksdag -Battes! det allvarsamt i fråga, att presterna:skulle besörja religionsunderyvisningen i folkskölörna, liksom dennåä fråga flera Bådger-sedan varit brågt på dagotdningön. Efter en varm. motivering föreslår -det utskott, göm vid sagdetTiksdag -behänäläde skölfrågan, RO SEEVSSSESRA SS NRK SR ORSON NT S VESERSNNR SSANG ARR nanna