Sn mm FÄR bnrkr RAR RR AR LE rn z 8v.;. 1, vårt, under hvilket för mönniskans blick ar synkrötsen vidgats åt så ofantligt många håll och öppnat rymder, som hittills varit dolda. Den stora frågan — en fråga större än de flesta ändra — är: har folkbildningen stigit i jemnbredd med tidens vädahde fotdringar? -Ett svar härpå förutsätter en undersökning af organisationen af de bildningsånstalter, derifrån vetandet -sprides i de vidaste kretsarne, det villi första hand säga af folkskolornä. Offentligt och enskildt har man hört det påståendet, som upprepats till dess det blifvit en stående trosartikel, ätt svenska folket är en af de räest bildade nätioner i verlden. Detta påstående, endast motivei radt af en i sig sjelf aktningsvärd nationalstolthet, har som så mycket anhät stort tal mutat omdömet och, tyvärr, äfven hindrat oss satt med den nyktra effertenkens blickar betrakta denna vigtiga angelägenhet sådan den. i verkligheten framställer sig. En helt flyktig blick på folkundervisningens historia här i landet är tillräcklig till ledning för omdömet i detta fall och att visa att detta påstående endast är ett tomt tal. Ett helt. flyktigt. besök på landsbygden är äfven i detta fall tillfyllestgörande: I vårt land ha aldrig funnits några för alla gemensamma skolor. De lärda skolorna, hvilka endast eller hufvudsakligen haft till ändamål att tillgodose statens behof af tjenstemän, äro här gamla; men 1686 års kyrkolag känner ännu inga skolor för folket, för den stora allmänheten. Hvarje hem var då och länge efter det året enda folkskolan; det uppväxande slägtets undervisning var öfver, lemnad i föräldrarnes händer, under. kontroll af presterskapet. , Denna undervisning var naturligtvis ytterst bristfällig, men den åstadkom: dock sä pass mycket, att det omsider hörde till de sällsynta: undantagen om någon ej kunde läsa i bok. Den tilltagande oförmågan af sjelfförsörjning, som höll jemna steg med folkökningen och de vidtagna reformerna i landboförhållandena, bvilka förorsakade en fruktansvärd tillväxt af landsby gdens lösa befolkning, framkallade, i förening med andra orsaker, behofvet af folkskolor, erär. folkundervisningen icke längre kunde -bettaktas som en hemmets angelägenhet, då tusentals menniskor i egentlig mening saknaåde hem. Det var likväl först vid Hädagen 1840 och 1841 -som folkskolefrågan förekom. till allvarsam behandling, först då som lagstiftningen för denna stora nationalangelägenhets framtida ordnande fastställde som:grundval den satsen, att, då samhällets högsta ändamål icke kuonå vinnas om dess medlemmar lemnas i okunnighet och råhet, så här staten både skyldighet att befrämja bildningen och rättighet att fordra tillmötesgående af hvar och en: och det kunskapsmått, hvårförutan ingen förmår rätt inse sin bestämmelse eller rätt uppfatta sina pligter.4 Den ordnade folkundervisningen är sålunda icke mer än 30 år gammal i Sverige; enlast i tre decennier har skolgången värit obligatorisk; först för 30 år sedan blef dåt en skyldighet för hvatje kommun att hafya itmiostone en. skola. — Och under denna för ett. folks bildningsarbete försvianande korta tid skulle det ha kommit så långt, tt vi pu kunna säga-0ss vara en af jordens mest. bilcade nåtioner! — Vore detta sannt, SENSE S TN sar NR enORR AR TURETTTEY VOR ARNRT ERROR ADRESSER SE