Dagens Nyheter – 19 juli 1871, sida 1

någon fara,f först då kunna Nanna och jag talas vid. Följande morgon stannade vagnen utanför porten, Paul höll de ifriga hästarne i styr med kraftig hand. Uffe stod vid sidan af vagnea och beredde sig att taga afsked af familjen. Nanna var mycket blek. Uffe sade farväl åt jägmästaren och hans hustru, slutligen räckte han Nanna handen. Han såg in i hennes ögon med ett trofast och innerligt uttryck, då han sade: — Farväl, Nanna, och lef lycklig tills vi råkas igen! Härpå hoppade han upp i vagnen och ropade : — Så der, ja, kör nu, Paul! Paul svängde piskan och hästarne satte sig genast i rörelse. Då åkdonet uppnådde hörnet, der man skulle vika utaf,vände sig Uffe om och hviftade med mössan. Der stodo ännu jägmästaren och hans hustru och vinkade sitt sista farväl åt honom; Nanna såg han icke, hon hade allaredan gått in.