Dagens Nyheter – 18 juli 1871, sida 2

Article Image
uppehållit sig der under oroligheterna i Paris och spelat den franska dramatikens klassiska stycken. I spetsen för tillställningen stod -gräddan af Englands intelligens. Festen gafs i Sydenhampalatset, mellan hvars palmer och fontäner stodo långa rader af bord med blommor, frukter och praktfull servis. Utrikesministern lord Granville var preses. Bland öfriga notabiliteter såg man lord Dufferin, Disraeli; lord Stoughton, lord Strafford, Tennysorn m. Hf. Det förtjenar anmärkas såsom ett framsteg i den engelska tonen, att landets främsta män anse sig kunna umgås med och fira scenens män. Man kan ej undgå att härvid tänka på andre tider och andra seder, såsom t. ex. på Sheridans dagar. Fiolisten Wieniawski lärer ha mottagit ett engagement på två år hos den bekante impressarion Ullman. Under det första året, som tillbringas i Europa, åtnjuter han ett honorarium af 5000 frank i månaden och andra året, då konserter skola gifvas i Ameriza, dubbelt så mycket, reseomkostnaderna antagligen ej inberäknade, eller tillsammans 135,000 rdr sv. Koleran i Petersburg. Under veckan mellan den 27 juni och 3 juli hade 161 nya kolerafall inkommit till sjukhusen. Dödsfallen under veckan ha varit 95 och de gvarliggandes antal sistnämnde dag 126. Dödligheten är, enligt ryska tidningar, i tillväxt liksom antal fall, med hastigt sjukdomslopp. BSjukdomen träffar icke mera uteslutande de arbetande klasserna, utan äfven de mera välmående. En boksamlare med mycket ut-. präglade anlag har råkat illa ut för sitt samlingsbegär. I en kort notis för någon tid sedan berättade vi, att en professor Pichler blifvit beträdd med stöld af böcker ur kej-:; serliga biblioteket i Petersburg. Ransakning har nu hållits i målet och dom blifvit fälld. Efter finska tidningar lenmas härför följande redogörelse: De stulna och hos Pi tal uppgår till 4372. d dessa böcker ha at honum buitvit från biblioteket bortsläpade under loppet af ett är. Böckerna doldes vid utgåendet från -biblioteket i en påse, som Pichler hage fästad på ryggen, innanför en vid långrock, som han alltid bar på sig. äfven i bokrummen. — Inför rätta har Pichler angifvit att han aldrig tagit böckerna i afsigt att stjäla dem, utan blott för att begagna dem vid sina arbeten. Att han dervid gått hemligen tillväga skedde biott för att undvika vaktmästarnes obehagliga misstänksamhet. Småningom hade på detta sätt ett ganska stort antal böcker trån biblioteket samlats i hans bostad, men samtidigt dermed hade han äfven fått hem sina egna böcker från Tyskland samt dess utom här köpt nya och till skänks fått en större samling sådana af prestmannen Liebel; men då på dessa sistnämndas ryggar voro anbragta tidigare cgares märken, hade han bedt sin unga kusin, -Crescentia Wimmer, att utplåna dessa och i deras ställe påklistra hans etiketter. Kort derefter företog Pichler sin resa till Rom, der conciliet pågick, och under tiden hade hans kusin velåt bereda honom öfverraskningen att ordna hans bibliotek. Man kan emellertid tänka sig hans fasa, då han vid återkomsten finner att hon äfven bortskrapat märkena från kejserliga bibliotekets böcker och ansett dem våra Pichlers egendom. Det var endast en naturlig känsla som ledde honom att derefter söka ännu bättre hemlighålla den omständigheten att han hos sig hade sä mycket af kejserliga bibliotekets böcker. Han hade uppgjort en lan att sjelf resa bort från Ryssland och derefter i ref underrätta om det missöde som träffat böckerna, med uppgift tillika, att dessa funnos att afhemta hos hans i Petersburg qvarblifna kusin. Men denna plan hänn icke utföras, innan man hos honom anställde den bekanta visitationen, som ledde till upptäckten af böckerna, Detta är i korthet hvad Pichler anfört till sitt försvar. Juryn har förklarat begge de anglagade skyldiga och domstolen dömt Pichler förlustig sina personliga och ståndsrättigheter, samt förvisat honom till vistelse i Tobolsk på ett är och i öfriga guvernementer i Sibirien på två är. Hans medbrottslin Crescentia Wimmer deremot dömdes endast till fyra månaders tukthus och skulle sedermera skickas öfver gränsen med förbud att återvända till Ryssland. Beloppet af de framställda ersättningsanspråken skulle vid en särskild session bestämmas. Domen skulle genom justitieministe:n hemställas kejsarens afgörande. a höckernas anoliänter; alla

18 juli 1871, sida 2

Thumbnail