Dagens Nyheter – 17 juli 1871, sida 1

säger jag er godnatt och tillönskar er att ni måtte drömma en lycklig dröm. i På ämnen till lyckliga drömmar led Uffe ingen brist, hans själ befänn sig i en mild och glad stämning, det var ingen oro, inga våldsamma begär som upprörde densamma, den hvilade i en stilla lycksalig harmoni. Han öppnade fönstret och inandades den friska, kyliga nattluften. Allt var tyst och stilla, han hörde endast bäckens sorl i skogen; -det ljöd som en sakta vaggmelodi. De höga bokkrönorna och de täta buskarne :slöto sig som en betryggande mur kring detta fridens ställe. Gyllene drömbilder framställde sig för Uffe: Viggo, Dannebrogeny Dannevirke, strid och seger för fosterlandet, men öfver allt detta hvilade ett mildt ljus, det var Nannas solklara leende. Då Uffe vaknade följande morgon, sken solen ini hans kammare, och bofinken qvittrade muntert utanför häns fönster. Uffe var till mods, såsom hade han vaknat i himmelriket. Nedanför fönstret hörde han en frisk och glädtig sång; han lyssnade, det var Nannas röst. — Nu har jag visst försofvit mig, tänkte Uffe och skyndade att kläda på sig. Han var nästan färdig, då han hörde ett krafsande på dörren. Han gick och öppnade denna: der stod Robert och viftade med svansen samt såg på honom med en frågande blick. — Hvad vill du? frågade Uffe,