fiendernas till landets bästa trolösa bearbetningar. Ett telegram har förut meddelat, att franska nationalförsamlingen höjt tullen å vissa kolonialvaror. Man får nu en förklaring öfver brådskan med detta beslut. Under sammanträdet i lördags afbröts tvärt diskussionen i en annan fråga genom ett meddelande från finansministern, som yttrade att ofantliga qvantiteter af vissaartiklar hade ankommit till franska hamnar efter det förslaget om nya tullsatser ingafs, och han anhöll att församlingen ville öfvergå till bestämmandet af dessa tullsatser, eljest skulle skattkammaren komma att förlora flera millioner frank om dagen. Församlingen beslöt att företaga ärendet straxt, och antog efter hvarandra nästan enhälligt de nya tullsatserna på kaffe, socker, kakao, th6 och andra kolonialprodukter. De varor, som afsändts till Frankrike. före lagförslagets inlemnande, komma dock att tullbehandlas enligt den gamla tulltaxan. I franska tidningar offentliggöres ett bref, som ingeniöröfversten i linien och kommunalistgeneralen Rossel skref till krigsministern, då han fick underrättelse om upproret af den 18 mars. Vi anföra det märkliga brefvet i dess helhet: . Tgret vid Nevers, 19 Mars 1871. Min general! Jag har den äran att undorrätta er, att 8 begifver mig till Paris för att ställa mig till de myndigheters förfogande, som der kunna upprättas. Underrättad genom en i dag utfärdad depesch från Versailles om, att två partier strida i detta land, sällar jag mig utan tvekan till det, som icke undertecknat freden och som icke räknar bland sina cr härförare, seom befläckats genom kapitulaloner. Då jag tager ett så vigtigt och så smärtsamt beslut, är jag ledsen åt att tillsvidare nödgas lemna den ingeniörtjenst i Neverslägret, som regerinsan af den 4 september hade anförtrott åt mig. ag öfverlemnar denna tjenst. som numera blott består i räknegöromål, åt mr Finat, major vid ingeniörernas reservkår, en ärlig och erfaren man, som stått under mina order På befallning af general Vergne, i kraft af eder depesch af d. ö dennes. Jag gifver eder en kort redogörelse om det tillstånd hvar je lemnat räkensksperna och tjensten, iett bref adressersadt till materialbyrån. Jag har den äran att förblifva, min general, er lydige och hängifne tjenare. Rossel Den korrespondent, som anför detta bref, karakteriseiär honom sålunda: Inför det förfärliga ansvar, som hvilar på honom, bibehåller han ett fullkomligt lugn. För den, som läst de artiklar, som han låtit införa i tidningarne allt ifrån början af kriget mot Preussen, skall denna kallblodiga och ända till fanatism öfverspända natur icke synas utomordentlig. De vigtigaste beslut fattar han med hela kallsinnigheten hos en puritan.4 I sin fångenskap bibehåller han fortfarande don fasta och känslolösa hållning, som han aldrig öfvergifvit ifrån det han häktades.