Dagens Nyheter – 15 juli 1871, sida 1

gjorde han det också? Var det inte snällt af honom? — Hen gör ju alltid hvad du säger? yttrade jägmästaren. — Ja, alltid, ty han har ett så godt förstånd. Derpå vände hon sig till Uffe och sade: — Ni må tro, det skall roa er obeskrifligt att få göra bekantskap med Robert. — Det blir väl så lagom roligt, tänkte Uffe. Han sneglade på Nannas hand, för att se om honu hade någon förlofningsring, men fingrarno voro dolda af hatten, som hon bar, så att han kunde ingenting se. Nanna fortfor att berätta, men Uffe hörde icko mycket på henne, han var helt och hållet upptagen af tanken på mötet med Robert. Då de kommo till jägmästarebostället, stod husmodren i dörren och tog emot dem. Hon hade icke aflagt sorgdrägten ännu, men hennes lilla runda ansigte strålade af glädje, när hon nu fick återse sin käre gubbe. Hon tryckte hjertligt Uffes hand och helsade honom välkommen i hennes hem. : I hvardagsrummet väntade dem välkomstbägaren. Uffe läppjade på glaset och satte det straxt derpå ifrån sig igen. Huru gästfritt han än blef mottagen, hade välkomsthelsningen i hans öron icke den rätta klangen. Så måste jägmästaren berätta hvad han sött och hört, medan han varit borta. Det gick något långsamt, ty han hade just ej ordet i