Dagens Nyheter – 13 juli 1871, sida 1

Från utlandet. Under det att i förra veckan hufvudsakliga uppmärksamheten var fästad vid de franska. valen, som gåfvo den nuvarande republikanska styrelsen en åtminstone tills vidare så märklig styrka, försöktes både i Wien och London väldiga anlopp mot ministererna, men ingendera lyckades. I Wien var det åter tyskarne, det s.k. författningspartiet, som var framme. Man torde erinra, att den författning, hvarom man nu tyistar, gifver tyskarnei i Österrikes cisleitanska (icke ungerska) provinser en medfödd öfvervigt i Criksrådett öfver deras slaviska medborgare, förnämligast czecherna i Böhmen (och Mähren) samt polackarne (och rutemerna) i Galizien, för att icke. tala om de slaviska invånarne i alpprovinserna söder om Österrike: Steyermark Kärpthen, Krain. o s. v.: Man torde vidare komma ihåg; att den nuvarande cisleitanska ministören under grefve Hohenwart har slagit in på den vägen att tillmötesgå de slaviska folkens önskningar, i det hon vill medgifva deras länder och landtdagar större sjelfständighet, som i yttre måtto. Kan betecknas dermed, att kejsaren — liksom han redan har låtit kröna sig som konung af Ungern med SStefanskronant — nu också skall krönas särskildt såsom Böhmens och Galiziens ikonung.. Planen säges vara den, att landtdagarna skulle upphöra -med sin vägran att sända ombud till riksrådet, och då detta derigenom blifvit fulltaligt och en verklig representation för hela den cisleitanska befolkningen sålunda blifvit åvägabragd, skulle han öfverlemnaså mycket som möjligt af sin myndighet till landtdagarna och endast sjelf behålla hvad som billigtvis : fortfarande måste förblifva gemensamma ; angelägenheter så länge rikets enhet-skall bevaras — det vill säga armå6och finansväsendet. Tyskarnes opposition, som isynnerhet var riktad mot behandlingen af budgeten och hade måst vikar andra kammaren, är nu öfverflyttad i den första — tHerrehusöte — och derifrån utgick det ofvyannämda stora anloppet mot ministd1en.. Men oaktadt det ej var någon brist på spådomar om det gamla Österrikes undergång genom inre strid och split, ja, till och med-ehuru hotelser icke -fattades--om att tyskarne i Österrike måste känna sig frestade att förena sig med tyskarne i det stora. fäderrneslandet, om de skulle komma att spela en så underordnad roll (iöfyerensstämmelse med sitt antal) i det cisleitanska Österrike, under det att de så länge hade: trilskat både i detta och till och med