Dagens Nyheter – 12 juli 1871, sida 1

NPR OR GUESTS EE ERE ROTEN lyckan att återse mitt fosterland. Men jag vill icko genom att förlänga min vistelse härstädes gifva nya förevändningar till flet allmänna lugnets störande och misshällig. heters framkallande i närvarande ögonblick. Jag lemnar derför detta Chambord, som var en gåfva af er, och hvars namn jag med stolthet burit under en fyratioårig landsflykt. Innan jag afreser), har jag ett behof af att säga er att jag ej ämnar för alltid skiljas från er; Frankrike vet att jag tillhör detsamma. Jag kan icke glömma att den monarkiska rätten är nationens arf, ej heller kan jag undandiaga mig de pligter, jag med afseende härpå har till nationen. Med Guds hjelp skola vi alla en gång, när vi önska det, på den administrativa decentralisationens och kommunalsjelfstyrelsens breda basis tillsammans grunda en regering, som motsvarar landets verkliga behof. Vi skola såsom en borgen för dessa naturliga friheter, hvilka hvarje kristet folk har rätt att fordra, medgifva allmän rösträtt, äfvensom att de två kamrarne skola kontrollera regeringen, och vi skola sålunda fortsätta den nationela rörelse, som daterar sig från slutet af det senaste århundradet, endast återgifvande densamma dess verkliga karakter. tFransmän! Jag är villig att göra något, för att hjelpa mitt land att arbeta sig upp ur sin olycka och åter intaga sin förra maktställning; det enda jag ej är beredd att uppoffra är min heder. Jag är och önskar vara likstämmig med den tid, i kvilken jag lefver; jag erkänner af fullaste öfvertygelse dess storhet i hvarje afseende, och hvilken färg än den fana haft, under hvil-ken våra -soldater kämpat, har jag beun. drat deras hjeltemod och tackat Gud. för allt det myckna, hvarmed deras tapperhet ökat den franska ärans skattkammare. Mel-: lan er och mig bör icke förefinnas något missförstånd, och ej heller några dolda tankar. Nej, jag vill ej vara tyst, för det att okunniga och lättrogna menniskor ha talat om privilegier, om absolutism, om intolerans och om jag vet icke hvad — om nya skatter till presterskapet, om feodala rättigheter, fantomer som de på en gång djerfvaste och illvilligaste personer söka frambesvärja för edra blickar. Jag vill icke tillåta att Henrik den fjerdes, Frans den förstes, Jeanne dAres baner ryckes ur mina händer. Det var under denna fana vår nationela enhet skapades, det var under denna fana edra förfäder, enförda af mina, eröfrade detta Elsass och Lothringen, hvilkas trohet skall vara vår tröst under vår olyckas dagar. CFransmän! Henrik den femto kan icke öfvergifva den hvita fanan. Den 5 juli 1871. Chambord. Er Jules Favre lär vara betänkt på att lemna sin plats inom ministören. Åtminstone har han åtskilliga gånger uttryckt en sådan afsigt. Af krigskostnadsersättningen hade franska regeringen ännu den 7 dennes betalt blott 325 millioner frank. Det belopp af 175 millioner, som sälunda: fåttades, innan den första afbetalningen, 500 millioner, blifvit fullojord, skulle komma att erläggas inom några dagar, hvarefter man väntade att de tyska j 2) Tronpretendenten har blott passerat genom Frankrike D. N —— RR LL — !