Dagens Nyheter – 10 juli 1871, sida 1

ARR ET RAT EN TEK RT SSE De På eftermiddagen gingo valen ännu trögare än på förmiddagen. Det vackra vädret lockade ut i det fria och parisarnes älsklingspromenader, särdeles Champs Elysdåos, voro så lifliga som trots någon vacker sommardag före kriget. . Bland notablare personer, som nyligen häktats.i Paris, nämnes. hr Bazire, sonson till medlemmen af konventet. Bazire var intim vän. med Paschal Grousset och förr medarbetarei tidningarna Marseillaise och Affranchi. Från Paris skrefs den 5:te dennes till Times: Ett stående läger för två armåkårer hållor på att upprättas vid Satery, nära Versailles, för att ersätta lägret vid Chåions. Figaro offentliggör ett långt bref från grefve de Palikao, kejsardömets sista krigsminister, till presidenten för den undersökningskommission som blifvit nedsatt af nationalförsamlingen i anledning af händelserna den 4 september. Han försvarar sig deri mot de beskyllningar som gjordes met honom af general Trochu i nationalförsamlingen den 13 juni och tadlar den sednare för att hafva fört med sig från lägret i Chålons 18 bataljoner af mobilgardet och att hafva eggat dem till brott mot disciplinen genom att föreställa dem, att de hade rätt att bli qvar i Paris. Grefve de Palikao omtalar äfven att han den 4 september kl. 3 f. m. anlände till Tuilerierna, sedan han befriats från de folkhopar som blifvit uppeggade af hans f. d. adjutant; kejsarinnan hade då. redan afrest, man visste icke hvart. Klockan 4 e. m. var revolutionen utbredd öfyer hela Paris. Angående arbetsförhållandena i Paris skrifves derifrån till CHamb. Nachr. följande: Antalet arbetare i Paris har sedan krigets början betydligt minskats.J Oberäknadt dem som under kommunen stupat, sårats eller fängslats hafva äfven många omkommit under belägringen, och af dem som vid krigets utbrott begåfvo sig bort från Paris ha ytterst få kommit tillbaka. Störst är bristen på snickareoch skomakaregesäller. Af de. sednare finnas för tillfället i Paris 16,000 mindre än före kriget. I några industrigrenar lider man total brist på arbetare. Så finns det t. ex. nästan inga pipsvarfyare och inga kristallgravörer. Då arbetena nu åter börja komma i gång, gör sig denna brist särdeles känbar och arbetslönerna äro betydligt högre än före kriget. Hvad som också bidrar till lönernas stegrande är den omständigheten, att arbetarne knappast kunna uppehålla sig med den aflöning de hade förut, emedan allt i Paris nu är förfärligt dyrt. Antalet af tyskar som förut voro etablerade här och återvändt är icko betydligt. Många af dem ha endast rest hit att ordna sina affärer och derpå bege sig af igen: Bland de senare befinner sig sig äfven en hr Otto, hvilken graverar i äkta stenar. och, betraktas. som en verklig konstnär i sitt fack. Denne hade blott en atelier och arbetade för de stora husen i Palais Royal, Passage du Panorama o. 8. v. Han har nu etablerat sig i Berlin och der relan kommit i rop för sina arbeten. Flera ;yska målare. som förut uppehöllo sig i Paris flytta likades bort till Berlin. Många undra yrken i Paris hafva lidit betydligt vfbräck, biand dem isynnerhet fabrikationen af konstgjorda blommor.