LU .Po Oo Folkmöte rörande försvarsfrågan. På kallelse af riksdagsmannen A. P. Andersson i Helgesta hade cn del af Österoch Vester Rekarne härads invånare åtta dagar i måndags samlat sig i Wallby vackra och rymliga skolhus, för att uttala sina tankar i försvarsfrågan. Mötet,som var bevistadt af bortåt 200 personer, öppnades af hr Anderssop, som sade sig önska höra sina kommittenters åsig ter i den fosterländska frågan, ehuru han förbehöll sig att på dem fista det atseende, som lite förena sig med hans egen uppfattning af denna nationalangelägenhet. Donna hade han vid riksdagen ådagalagt genom att rösta för utskottets förslag. På hr Anderssons uppmaning att välja ordförande, utsågs dertill hr A. K:son Leijon. hufvud på Hvilsta. Diskussionen börjades af löjtnant Lindhå. Han ansåg, att man i denna fråga egentligen hade blott tvenne. förslag att hålla sig till, nemligen regeringens samt det af utskottet uppgjorda och at andra kammarens majoritet antagna, Var det klokt att bortkasta en orgapisation, som man redan hade, och som bhevisat sin duglighet? Den indelte soldaten vore i många fall en typ för en krigare, Ivars diseiplin och mod vore öfver allt beröm, och om han icko vore så rörlig, kunde detta hjelpas genom att minska hans tjenstevid. Andra kammarens beslut var ej heller rättvist, ty det gluge ut på att till rotehållarnes förmån cfterskänka en skatt, hvars tillvaro inverkat på värdet af deras egendom, när den köptes. I, d. riksdagsmannen A, Eriksson förordade andra kammarens beslut. Med rr Eriksson förenade sig en stor mängd af de närvarande allmogerepresentanterna. Hr Åkerblom ville, att beskattningen för krigsväsendet skulle trycka lika på alla, på städer, fabriker m. m. ej mindre än på jordbruket. Han tycktes dock ej vara mot aflösning på billiga grunder. I samma syfte yttrade sig hr Tiren, i Herr Leijophufvud hade stort förtroende för indelta armåön, ehuru den numera vore otillxäcklig att skydda vår frihet; han ville bibehålla den såsom stamtrapp, emedan ingon billigare eller lika billig kunde fås. Komminister Åberg ansåg riksdagen hafva gjort orätt, som cj stanoat vid antagande af utsträckt värnepligt samt anvisande at medel till vapen och materiel, utan inblandat frågan em indelningsverkets bibohällande eller upphäfvande, : hvarigenom frigan om egjeltva försvaret hlifvit undanskjuten och troligen skulle blifva det ännu länge. Flera andra talare yttrade sig, hvarjemte åtskilliga uppträdde upprepade gänger.