Dagens Nyheter – 27 juni 1871, sida 1

som blifvit uppställda som en föresyn, i stället bort blifva framhållna såsom varnande exempel. Det vore då blott en af historiens enklaste sanningar, som de predikade. I ett äro vi dock fullkomligt ense med den talare på Engelbrektsholmen, mot hvilkens anförande vi ansett oss böra göra föregående erinringar, nemligen deri, att minnet af Engelbrekt är Cett upplyftande minne, och lika med samme talare önska vi af fulaste hjerta att, då pröfningens dag kommer, det skall visa sig, att samma förmåga af ädel och obegränead uppoffring, samma frånvaro af all fruktan i de afgörande ögonblicken, som uppenbarade sig hos Engelbrekt och hans män, skola lefva och vara verksamma hos nutidens svenskar. Det är derför som vi nu och alltid skola varmt instämma i det: Lefve Engelbrekts anda hos svenska folket!, som den anförda talaren på Engelbrektsholmen utbringade, men vi erinra honom att Engelbrekts anda uppenbarade sig i att mota våldskräktare från fädernejorden, och ej deri att under er eller annan förevändning inkasta sig i för svenska folket främmande och med dess välförstådda intressen oförenliga äfventyr. OR SLA et be a aa Ae NR TR MAR 14 DT EDI NTE AE myt sng rer VN KARNA a