Dagens Nyheter – 21 juni 1871, sida 1

EAA ae a ERE ERE land? Det behöfver fred, arbete, trygghet, kredit, blomstrande åkerbruk och näringsflit. Det behöfver en vapenhvila, föreskrifven de politiska lidelserna, det behöfver konsolideringen at den nuvarande provisoriska styrelsen under hr Thiers, en framstående statsman, hvars tosterlandskärlek fornekas af ingen och som lofvat att oförkränkt bevara den honom anförtrodda republiken. Det behöfver derefter en definitiv ordning, som ej kan blifva annat än utveckliogen af de nuvarande förhållandena och befästandet af nationens sjelfstyrelse. Denna ordning kan endast vara den republi kanska ordningen. Ingen civillista mer, intet hof, ingen ofruktbar och förderflig ståt! Ingen revolution mer! — Det finnes tre täflande monarkier; det finnes blott en republik. Val, som gynna den ena eler andra af de tre monarkiernas anspråk, skela föröka den allmänna jäsningen och fördröja utrymmandet af de landsträckor, som utländska härar ännu trampa. De liberale republikanerna af äldre och nyare dato, de fosterlandsvänner, som vilja en republik grundad på ordning och lag, på aktningen för alla rättigheter och utöfvandet af aila pligter, endast de kunna gifva Frankrike stadgan och hvilan i framåtskridandet och ordningen. (Proklamationen är undertecknad af 81 ledamöter, bland hvilka Carnot, E. Arago, Pelletan, Barthe, general Chareton, Dorian, Ferry, O. de Lafayette, Henri Martin och general Pelissier.) 2:0) Käre medborgare! 9Stunden är kommen, då hvarje fransman skal visa hvad hon vill; hvad-han tänker och hvad han tror.. Att afhålla sig från omröstning i de förhållanden, i hvilka vi befinna oss, det är att afstå från ;? Om att återskapa oss Ja 3 Men påMonarkiocn i n ken, hvarför vi böra 1,10 insöfva eder till den dag, då I plowugi 1 vaknen.i monarkien, Monarkien kan icke annat än återföra eder till kejsarväldet, och kejsarväldet till det yttersta, obotliga förfal: let. För att undfly detta hafven I blott.en utväg. I äreu skilda från afgrunden blott genom republiken. Fatten då i detta sista värn. Bortom det finnes blott fall på fall ned i det bottenlösa djupet. I nalkens en af de stunder, då ett folk har att välja, mellan lifvet och döden. Hvarje förbliedelse i denna sak skölle hopplöst förderfva eder. Döden, det är återgängen till ett förflutet, som allt hos oss har fördömt, hvad namn det än må tagit sig: ancwen rEyime, Napoleon, Carl X, Louis Philippe, Louis Bo naparte. Alla dessa regeringar påminna er blott om fall och förstöring. Nog af förstörelse! Hvilom oss då ändtligen en gång i det, som letver, i det som är till i vutidsandan: nutidsandan kallar sig Frihet! Republik! Rämpom icke längre emot omständigheternas makt, som bortför de döda tingen: fursteätter, monarkier. De skulle föra oss med sig i sina grafvar. Förbindom oss med det lefvande, det skall hela våra sår, det skall återgifva oss hoppet, det skall meddeia oss sin kraft, det skall återboskära vårt Frankrike dess eviga ungom. br j Lefve republiken! Versailles den 13 juni 1871. Detta manifest är undertecknadt af 23 ombud, bland. bvilka märkas Edgar Quinet, Schoelcher, Langlois, Louis Blanc m. fl. Enligt Paristidningarne höll imnternationela ligans centraälkomitE ett möte i Paris