Dagens Nyheter – 15 juni 1871, sida 2

plank, sam omgifvit huset och dess plan åt Klara kyrka till, och i tisdags börjades nedkuggningen af de ännu mellan Klara Strandsata och stationshuset qvarstående träden. Bibltoteksbyggnaden i Hum legårdern. Vid sammanträde i går har, enligt Dagligt Allehanda, öfverintetidentsembetet beslutit antaga byggmästaren J. Ahlströms anbud å uppförandet af denna byggnad. Hr Ahlströms anbud var 384,000 rdr. Det nya posthuset. I går voro till öfverintendetsembetet ingifna följande anbud å det nya posthuset, som skall uppföras i Klara, nemigen: Byggmästaren A. P. Nilsson 328,000 rdr, L. M. Elfling 327,000 Andersson ...... 314,000 J. Ahlström... 304,800 ? A. Jansson.... 269,000 Det antages med temlig visshet, att byggmästaren Janssons anbud kommer att af öfverintendentsembetet antagas, säger Dagligt Allekanda Tysta skolan. Årsexamen i denna uppfostringsoch läroanstalt för döfstumma barn förrättas i morgon fredag kl. 11 f. m. i skolans lokal nr 25 vid Norrtullsgatan. Barnmorske-examen anställes med dertill admitterade elever om lördag kl. 11 ? m,, i huset nr 25 Wollmar-Yxkullsgatan å Södermalm. HKorvetten Gefle. Chefen, kommendörkapten J. U. G. Am6en, rapporterar, att han afseglade från Smyrna den 18 maj samt ankrade i Salonikis hamn den 21. Denna hamn lemnades den 24 på morgonen och den 28 inkom korvetten till Pireus. Den 1 juni råkade en norsk brigg på grund vid inseglingen i hamnen; men med hjelp från korvetten och af en båtbesättning från hvardera af ett par ryska och engelska örlogsfartyg, som lågo i hamnen, togs den flott under natten, sedan dock en del af lasten blifvit lossad. Den 3 dennes besöktes korvetsen af konungen af Grekland. Helsotillståndet ombord var godt. Kanonåängslupen Astrid, under befäl af kaptenen i skärgårdsartilleriet BP. A. Fachs, afgick i går på morgonen på en expedition till Mälaren samt Södertelje farvatten i och för underofficerares undervisning i kustkännedom, inre och yttre segÅeders grundförhållanden m. m. Fyrfartyget Finngrundet ir utlagdt ä sin station vid Östra Finngrundsbatken i Bottenhafvet. Sverige, bedömdt i Belgien. Lamdtbruksmötet i Göteborg har börjat ådraga sig någon uppmärksamhet i utlandet. Så förekommer derom en artikel i belgiska tidningen le Pråcurseur4, hvari Sverige rekommenderas såsom ett land för turisternas besök, då kommunikationerna numera ej derförl ägga några hinder. Jag vill tala, fjitrar tidningen, om Sverige: detta vildmarksidyllens, den blåa, silfverfransade poesiens land, på en fång ljuft och vildt, der vals vriorna fäflade med vikingarne om att försvara Valball mot den långsamt inträngande kristendomen, Sverige är också företrädesvis sagans, minnenas, runornas land; det finnes i dess så pittoreska ländekaper ej en klippa eller grotta, som icke bär spåren af en forntida kraftig stam, som, i likhet med nordmannarasen, med hvilken han stundom blifvit förblandad. kom verlden att darra. Detta folk af oblidkeliga krigare byggde ingenting; det blott ref ner; men det förstod dock att inrista sin historia i graniten, som bevittnade dess bedritter. . Långt mildare och gästvänligare är nutidens svenska folk. Sederna ha blifvit förmildrade och svenskarne göra sig en heder af att i artighet, icke stå tillbaka för de mest förfinade nationer. Ännu i dag är sv-nska folket en storvuxen, vacker stam, hvars hemgift af naturen är kraften, tålamodet, ihärdigheten. Men detta folk har riktat sin förmåga äfven på andra föremål. Öfvergifvande för allud uden krigiska öfverlägsenhet, som Gustaf Adolf hade förvärfvat det och som Carl XII förlorade genom vanvettiga vågspel, har det slagit sig på näringsfliten ech i synnerhet på jordbruket. Förvånande är det arbete och det tålamod, som fordras för att ur en otacksam jordmån draga den fördel, som svenskarne gjort. Med undantag af Skåne består nästan hela det öfriga Sverige af en stenbunden mark, öfver hvilken odlaren går böjd ofta hela år utan att erhålla någon skörd, och likväl utför Sverige hvarje år mycket spanmäl. Derutinnan igeukänna vi åter Gustaf Wasas bönder, som blott några hundra man till antalet, illa väpnade, barfota, med barkbrödet till föda, i en första strid trotsade 12.000 man af danska hären, och som efter två århundradens förtryck grundade Sveriges rikes oberoende. Efter denna storartade elkildring af Sverige