Dagens Nyheter – 14 juni 1871, sida 2

amn — Stockholm — Westerås —Bergslagen ; nan vet således icke ens rätt om hvilken ansträcka fråga är. : Då nu emellertid det enskilda jernvägsboaget ifrågasatt och Stockholms drätselnämnd illstyrkt, att hofvndstaden skall: ikkidas vorgensansvarighet af högst 5 procehbt ränta inder 40 år för det belopp af fem millioner dr, som skulle erfordras till fyllnad i byggiadskostnaden, har för Stockholms skattekyllige invånare uppstått en liflig önskan och vi våga säga billigt anspråk att få närmare reda på förhållandena rörande detta jernvägsföretag. Det torde derför icke vara billigt begärdt, att den, hvars borgen af så stor betydelse fordras, må erhålla tillförlillig upplysning om föremålet, för hvilket en sådan ansvarighet begäres; om det är af beskaffenhet att vara till gagn för Stockholm i dess helhet och utgöra cn angelägenhet för denna kommun i åess helhet eller blott för några få dess medlemmar; om de utredningar, på hvilka företaget hvilar och huruvida utaf det bolag, för hvilket borgen skall ställas, med laglig visshet kan påräknas, att detta d. v. 8. samtliga öktieteckharna både kunna och vilja fullgöra den åtagna aktieinbetalningen eller i annat fall, om de dertill lagligen kunna tvingas. Tvifvel derom har på flera håll blifvit yttrade och flerahanda icke ovigtiga skäl derför anförda. Deribland må här nämnas, att åtskilliga aktieegare enskildt tillkännagifvit sin önskan att varda fria från sin teckning: att de för sådant ändamål äro färdiga att uppoffra de på aktien inbetalde 10 procent: att andre å offentlig auktion försålt sina aktier för ett lumpet pris af 1 rdr och några öre stycket: att vissa anse sig icke kunna tvingas till vidare inbetalning och I att, ehuru aktieteckningen skett för en jernväg från Thureberg till Sevalla och derifrån å ena sidan öfver Woesterås till Köping och å den andra, till Engelsberg, likväl angående fortsättningen i sistnämnda sträckning numera icke skall vara fråga. De Stockholms invånare, hvilka icke hafva förmånen att vara delegare uti ifrågavarande akticföretag och således icke äro i tillfälle bedömma giltigheten af berörda invändningar, erfara dock en förklarlig oro öfver det dunkel, hvari hela den sak sväfvar, för hvilken af dem fordras borgen af ända till 250,000 rdr årligen i 40 år eller å en eventuel inbetalning af sammanräknadt tio millioner rdr utom räntor, eller mera än hufvudstadens hela närvarande skuld. Denna oro är så mycket mera berättigad, då man erinrar sig att aktieegare för snart sagt intet göra sig af med sina aktier och anledning icke saknas, att hufvudstaden måste betala en dryg del jemväl af det utaf enskilda tecknade aktiekapitalet, såvida den skall få se vägen slutligen fullbordad samt derförutan åktieegarnes fceberaktiga ifver att hasteligen få hufvudstaden till den oerhörda ansvarigheten bunden, på samma gång de lemna borgesmännen i mörker både om vägens sträckning samt om den beräknade byggnadskostnaden och trafiken — icke ingifva förtroende. Muntliga uppgifter af de för saken intresserade, vare sig stadsfullmäktige eller andra aktieegare hafva alltI för ringa betydelse, då fråga är att ikläda hufvudstaden den största börda, som ännu någonsin varit densamma pålagd. Uti en sak af denna vigt är icke för mycket begärdt, att de till grund för den sökta borgen uppgifna förhållanden och beräkningar blifva offentligen framlagda och underkastade granskning af sakkunnige och trovärdige opartiske män och att, innan sådant skett, frågan icke må förekomma till slutlig behandling, hvarken hos beredningsutskottet eller hos stadsfullmäktige sjelfva. Ett motsatt förfarande skulle gifva ökadt stöd åt den nog allmänna farhågan att här är fråga att, under febertillståndet hos de afgörande, tillvägabringa ett öfverraskningsbeslut, som derförutan icke skulle kunna påräknas. I namn af alla de skattskyldiga, hvilka icke tecknat aktier i jernvägsbolaget Thuroehoero— Savalla. Eneoelzgshare tava vi OSS