Dagens Nyheter – 9 juni 1871, sida 1

ihåg, att han ju sjelf hade blifvit sårad i bröstet, hvilket han alldeles glömt bort under det trägna arbetet. Han måste då undersöka, huru det egentligen förhöll sig med detta sår, som han icke längre hade någon känning af. Han såg på sin tröja; ja, det var ett rundt hål i det, tydligen åstadkommet af cn kula, i västen fanns äfvenledes ett hål; han tog upp plånboken, och han kom då underfund med att denna varit ett bröstbarnesk för honom. Den ena permen var genomborrad, alla faster Malenas vackra blå sedlar voro genombörrade, ännu i kuvertet kring meodrens bref var ett litet hål, men här hade kulan stannat; den lilla förgätmigejen låg helt oskadad, det såg ut som om den hade varit en amulett mot den dödande kulan. Uffe kysste blomman, den vår för honom som ett lefvande väsen, ja, det tycktes honom, som om den med sina blå oskyldiga ögon såg tröstefullt på honom och försäkrade honom om att han åter skulle få träffa och tala med sin mor. Under de följande dagarne framskred arbetet raskt. Fiendens försök att förstöra det misslyckades, tack vare danskarnes vaksamhet och mod. Snart var brohufvudet färdigt. Alla hus och gärdesgårdar i närheten jemnades med marken, för att fienderna icke måtte ha några tillflyktsorter, der de kunde vara skyddade. Bakom brohufvudet anlades en flottbro, som sammanband Als med fastlandet.