Dagens Nyheter – 2 juni 1871, sida 1

SA hvarken fanns penna, bläck eller papper i hans hus. Jag frågade om hans barn icke undervisades i skrifring, och då svarade han att de skrefvo på tafla i skolan, men att de hemma icke öfvade sig deruti. Arrendeafgifterna voro, efter hvad jag kunde erfara, ganska dryga, då afseende fästades på 1okala förhållanden och på jordens beskaffenhet. Denna är nemligen icke jemförlig med den bördigare och mera kultiverade slättbygdens, För öfrigt tycktes den vara otillräckligt dikad och i allmänhet illa skött, såsom det kunde väntas af så fattiga och i allt okunniga och hjelplösa brukare. Deras boningar, husgeråd och klädsel, ja allt, vittnade om fattigdom och betrycKk och detta var äfven afprägladt i hela deras yttre menniska. På ett ställe intogs i min närvaro middagsmåltiden. Den bestod af kokt sill samt en blandning af mjölk och dricka, deraf den sednare delen utgjorde den öfvervägande parten. De förklarade att detta var deras hvardagliga kost och att de endast sällan kunna bestå sig något sofvel med deraf tillagad supansmat. Icke på nägot ställe, icke af någon man hörde jag klagan uttalad af godsegaren. De talade blott om huru god och deltagande han visat sig mot dem, då han 1 förra tider länge uppehöll sig på herregården. Om kammarrådet Christensen talade de deremot med samma fasa som små barn tala om Bäckamannen. För mig gäller det emellertid som ett graverande vittnesbörd mot baron Vv. Blixens hjertelag, att han i sådana händer kunnat anförtro flera hundrade underlydandes välfärd. Under min vandring kom jag att se in i en af folkskolorna. Jag glömde att anteckna dess namn, men vill för det uppväxande slägtets skull icke underlåta att yttra den önskan och förhoppning, att den mätte utgöra ett undantag bland folkskolorna inom ! denna provins. Den skilde sig endast till. skolrummets dimensioner från de usla bostäder, som rundtomkring vittnade om befolkning ns nöd och betryck. Läraren, en gammal man, med utscende uf idiot och till sina rörelser liknande en sengårgare, stod med en utsliten katekes i sin hand, midt ibland en gepande, hulfoaken barnskara. Jag drog mig undan från detta sorgliga skådespel. — j rs EG SA gar ta et I KG oi JR Fö bast Dh HÄRRN NNEVERRTRER T NER eV