Dagens Nyheter – 26 maj 1871, sida 2

Ett besök hos Thiers beskrifves till en utländsk tidning på följande sätt af en tidningskorrespondent, hvilken åtföljde hr Cernuschi, som önskade vexla ett par ord med hr Thiers om deras gemensamme vän Chaudey: Franska regeringens öfverhufvud, hr Thiers, tager emot liksom Ludvig XIV. I en ofantlig marmorsal stå i tvenne rader de personer, som äro berättigade att vänta sig en kort audiens. Tvenne huissierer öppna flygeldörrarne till ett praktfullt rum och anmäla republikens president. Med lätta och lifliga steg kommer Thiers ut; omedelbart efter honom ett dussin generaler i galauniform, med chapeau bas. Thiers tager emot i spetsen för sina generaler för sin armå. Då han varseblef Cernuschi, förklarade han sitt nöje öfver att se honom som fördröjd emigrant, hvaremot Cernuschi protesterade. Den sistnämde erbjöd republikens president en utvexling af Blanqui och erkebiskopen, i hvilket fall kommunen äfven skulle frigifva Chaudey. Denna utvexling afslogs genast af Thiers. Härpå pegärde Cernuschi i Chaudeys namn tillåtelse för Blanquis syster att besöka sin sjuke broder, hvartill Thiers samtyckte. Thiers förde derefter Cernuschi till eit fönster och började tala med honom om ställningen i Paris. SVi äro ju alla republikaner, sade han. — Visserligen, svarade Cernuschi, men jag tänker mig repubiiken på annat sätt än ni. — Han förklarade, att en republik med en president, som har en stående armå af 300,000 man och en oräknelig byråkrati, som utniämner alla mairer och fredsdomare och som opererar med centralisationens ofantliga förvaltningsmaskin, saknar hvarje garanti och är ingen republik. Detta, sade Thiers, är ett problem, som ännu återstår att lösa, Om Paris yttrade Thiers sig med märklig opartiskhet. Någon politisk differens mellan honom och befolkningen i Paris ville han knappast medgifva, men insurgenterna måste nedlägga, vapen. Han är fullkomligt säker på ett snart resultat af sin strategi. Vi medförde för öf. rigt från Versailles den vissheten, att Thiers endast afvaktar kommunens fall för att förvåna Paris och verlden med sin försorighet. Han vill göra allt för att beskydda Paris för hvarje reaktionär terrorism och vinna befolkningens sympati genom en bederlig, ärofull red.